Kista bibliotek utsågs till Public library of the year 2015 av internationella biblioteksorganisationen IFLA. Foto: Stockholms stadsbibliotek

Folkbibliotek i siffror och kvadrat

Under 2019 lade vi i Sverige totalt 8,2 miljarder kronor på offentligt finansierade bibliotek det vill säga folkbibliotek, högskolebibliotek, skolbibliotek och sjukhusbibliotek tillsammans. Totalt finns det 1 091 folkbibliotek och 116 universitets- och högskolebibliotek i Sverige. 55 procent av de 8,2 miljarderna går till folkbiblioteken och 29 procent till universitets och högskolebiblioteken.

Folkbibliotek ska enligt lag finnas i varje kommun och vara tillgängliga för alla, medan högskolebiblioteken är till för dem som går på just den högskolan/universitet.

Vi har valt att fokusera på folkbiblioteken och deras roll som offentlig mötesplats, förutom alla de läsfrämjande och kulturbärande rollerna de också har. I genomsnitt kostade folkbiblioteken 444 kronor per invånare under 2019 – med en spridning från 237 kr till 789 kr per år och invånare mellan olika kommuner.

Alla siffror kommer från Kungliga Bibliotekets årliga biblioteksstatistik, där man också kan läsa att om alla besök på folkbibliotek slås ut över befolkningen har vi gjort sex fysiska besök var under 2019, besökt bibliotek på webben fyra gånger, lånat fem och en halv bok och en halv e-bok.

kulturkvarteret örebro

Kulturkvarteret i Örebro, vy från vasabron. Foto: Wingårdhs

Av 1 091 huvudbibliotek och filialer inom folkbiblioteksområdet, har 401 verksamhet för både skolbibliotek och folkbibliotek. 85 kommuner saknar skolbibliotek med minst 20 timmars bemanning per vecka, och 50 kommuner har istället kombinerade skol- och folkbibliotek. Det har länge pågått en debatt om hur skolbiblioteken ska kunna förbättras och i januari 2021 lämnade Gustav Fridolin över sin utredning om stärkta skolbibliotek till utbildningsminister Anna Ekström.

Antalet folkbibliotek har sedan år 2000 minskat med 360 stycken, vilket är ungefär en fjärdedel. Förutom bibliotekslokaler finns även 83 bokbussar runtom i landet varav 1 båt plus lådcyklar och andra transportfordon som levererar böcker till dem som inte kan ta sig till sitt bibliotek.

Biblioteksbyggnaden

I genomsnitt har våra folkbibliotek 48 kvadratmeter yta per 1 000 invånare som är öppna för användare. Det motsvarar i genomsnitt 450 kvadratmeter per folkbibliotek, inräknat huvudbiblioteken i kommunerna. Totalt finns 490 856 kvadratmeter folkbiblioteks som är öppet för användare, och utöver det utrymmen för personal, magasin och så vidare.

Hur ser det då ut med uppdateringen av byggnaderna? Byggs det några nya bibliotek? I en enkät som Svensk biblioteksförening skickade ut till kultur- och bibliotekschefer våren 2019 säger 20 procent ja, det kommer att byggas ett nytt bibliotek de närmaste fem åren, och 25 procent säger att ett bibliotek kommer att renoveras.

I samma rapport intervjuas medarbetare och chefer om nybyggda och nyrenoverade bibliotek och hur nöjda de är med resultaten. Många av dem vittnar om att biblioteksverksamheten inte varit med när man planerat för de nya lokalerna, och att de nu får dras med dåliga funktioner som enkelt hade kunnat undvikas om man pratat ihop sig. Både fastighetsägare och arkitekter pekas ut som skyldiga till att ha missat verksamhetsperspektivet i processen.

Nya kulturhuset Argus i Falkenberg. Foto: Argus.

De verksamheter som däremot har varit delaktiga är mycket nöjda med sina nya lokaler och hur de fungerar, inte minst när det gäller flexibilitet.

Av de större projekt som nyligen blivit färdiga ser vi att Örebro och Falkenberg gör liknande satsningar med nytt stort bibliotek som samsas med kulturskola och gymnasieskola centralt i staden. När Kirunas stadsflytt är klar ska ett centralt placerat kulturhus få plats med folkbibliotek plus bio, konsthall och konferenslokaler.

Kulturhuset i Kiruna öppnar under 2021. Foto: Stark arkitekter.