Brogårdaskolan i Bjuv är med i Boverkets exempelsamling på bra skolmiljöer. Arkitekt: Codesign.

Goda miljöer för skola och förskola

Behovet av nya skol- och förskolebyggnader är, på grund av förändringar i demografi och urbanisering, enormt. Det är en stor samhällsutmaning som förutom stora investeringar, prioriteringar i stadsplaneringsprocessen och en ökad byggtakt kräver en kunskapshöjning i alla led från beställare, arkitekter, byggare och förvaltare. Därför känns det både efterlängtat och angeläget att Boverket fått i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för ”kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö”. Vi ringde upp projektledare Maria Eggertsen Teder på Boverket för att ta reda på hur det går.

 Kan du kort beskriva vad vägledningen kommer att innehålla?

Det kommer att bli en webbaserad vägledning, som omfattar den fysiska skol- och förskolemiljön inomhus och utomhus. Gestaltningsprocessen – processen för att planera, bygga och förvalta skolor och förskolor – beskrivs, liksom de olika nyckelaktörernas roller. Vi beskriver också hur barnkonsekvensanalyser och funktionsprogram kan vara viktiga verktyg för att öka barn och ungas delaktighet, liksom de lagar och regler som berör skol- och förskolemiljön. Vi har även tittat på skolans och förskolans sammanhang, som del av samhällsbyggandet. Barn och unga under 15 år utgör ca en femtedel av befolkningen, och förskolan och skolan är en viktig del av deras uppväxtmiljö. Skola och förskola är dessutom landets största arbetsplats. Att skapa god kvalitet i dessa miljöer är med andra ord otroligt viktig. Det är dessutom miljöer som ständigt behöver utvecklas och förbättras för att på bästa sätt främja lärande, hälsa och välbefinnande. Vägledningen är tänkt att fungera som stöd i det arbetet.

Hur länge har ni nu arbetat med vägledningen och när kommer den att vara klar?

– Vi fick uppdraget i början av året och räknar med att ha den klar innan årsskiftet. Exempelsamling med skolor och förskolan finns sedan tidigare publicerad på vår hemsida.

Vilka metoder har ni använt när ni samlat in information? 

– Vi arbetar med en bred referensgrupp med representanter från såväl SKR som enskilda kommuner och experter, forskare och specialister inom en rad områden. Metoden omfattar dialog och workshops med kommuner, arkitekter och myndigheter, intervjuer med nyckelpersoner och inläsning av aktuell litteratur och forskning. Till det har vi lagt erfarenheterna vi gjort tidigare i arbetet med att fram goda exempel på existerande, redan byggda förskolor och skolor. I det arbetet har vi gjort ett flertal studiebesök på olika platser i landet, vilket gett oss kunskap och inblick i vardagen för dem som verkar i skolans miljöer. Vi har även med oss kunskap och erfarenheter från arbetet med våra tidigare vägledningar på temat; ”Skolans plats i staden” och ”Gör plats för barn och unga.”

Vilka har varit era största utmaningar i arbetet? 

–Att utveckla skolors och förskolors fysiska miljöer är komplext. Vi har behövt gå in i en mängd olika frågor och områden allt från hur kan vi arbeta för att göra hållbara och långsiktiga investeringar till hur vi kan balansera behov av generella och flexibla lokaler mot mer specialiserade och hur brist på lämplig mark i storstadsregionerna ska hanteras på bästa sätt? Avgränsningar och disponering av materialet är en utmaning. Vi vill ju att den ska vara lättillgänglig och samtidigt relevant och så heltäckande som möjligt.

Vilka effekter hoppas ni att rapporten kommer att ge? 

–Målsättningen är att vägledningen bidrar till att höja kvaliteten på de här miljöerna. En bra förskola och skolan ska gynna hälsa, lärande och välbefinnande för alla som vistas där. Det är viktigt att leken får plats och att man satsar på utveckling, trivsel, trygghet och stimulans. I arbetet med vägledningen ser vi att det är väldigt stora skillnader i kvalitet i dessa miljöer idag. Skolan ska enligt svensk lag vara likvärdig, vilket innebär att alla barn oavsett var de växer upp ska ha tillgång till en lärandemiljö av samma goda kvalitet. Så ser det tyvärr inte ut idag. Pedagogiken och den fysiska miljön går idag inte alltid hand i hand och kvaliteten på miljöerna varierar starkt.

–Vi hoppas att vägledningen ska bidra till att utjämna dessa skillnader. Vi ser också att den är viktig för att öka förståelsen och kunskapen hos beställare och brukare, om hur och på vilket sätt den fysiska miljön påverkar lärande och hälsa och hur man kan bygga och förvalta bättre. Vi hoppas även att den inspirerar fler att öka delaktigheten från personal, barn och elever i processer som rör förändring eller nybyggnationer av de här miljöerna

Kommer det komma styrande regler eller rekommendationer från Boverket när det gäller förskolor och skolors fysiska miljöer?

– Vi har fått i uppdrag att skriva en vägledning med rekommendationer. Vi har inga direktiv att presentera tvingande krav eller allmänna råd.