Simhallen i Säffle stod färdig 2019.

Simhallen som affärsområde

Cirka 80 procent av Sveriges närmare 450 offentliga simhallar är byggda före 1980-talet. Många är idag hårt slitna och i behov av renovering. Flera kommuner väljer att riva de gamla simhallarna och bygga nytt för att bättre kunna möta dagens krav på flexibilitet och nya tekniska lösningar.

Simhallen är en komplex byggnad som kräver stora investeringar. För att möta det ökade behovet av nya simhallar har NCC, som det enda byggbolaget i Sverige, valt att utveckla ett särskilt affärsområde för produktion av simhallar. De har idag färdigställt ett flertal större simhallsprojekt som Munktellbadet i Eskilstuna och simhallen i Säffle, som stoltserar med Värmlands första 50-metersbassäng.

Vi ringde upp Jonas Wångsell som är affärsansvarig för badhus på NCC för att höra hur de arbetar och vilka erfarenheter de har av att bygga simhallar.

Varför har NCC valt att utveckla ett särskilt affärsområde för produktion av simhallar?

– Vi vill bygga en samlad erfarenhet och kunskap, som får växa från projekt till projekt. En simhall är en komplex byggnad som kräver specialistkunskap inom många olika områden. Genom att skapa ett team som hela tiden utvecklar sin erfarenhet från projekt till projekt kan vi erbjuda kunderna ett väl beprövat koncept och bra kompetens inom området, säger Jonas Wångsell.

Jonas Wångsell, NCC.

Ni arbetar ofta i en så kallad partnering när ni bygger simhallar. Kan du beskriva den processen?

– Partnering innebär att vi tillsammans med beställaren skapar en gemensam organisation med gemensamma mål och budget. Det underlättar samarbetet och hjälper oss att skapa en effektiv process genom projeketet.

Vad efterfrågar kommuner som vill bygga en ny simhall oftast? Kan ni se några trender?

– De flesta vill ha en så flexibel anläggning som möjlig för att kunna möta så många olika målgruppers behov som möjligt. För kommunerna är det viktigt att kunna tillhandahålla en anläggning som erbjuder invånarna möjlighet att öva vattenvana och öka simkunnigheten, men också att skapa en plats för motion och rekreation. I början av ett projekt är ofta önskelistan på olika aktiviteter och funktioner lång. Många simklubbar har ofta önskemål om en 50-metersbassäng för att kunna arrangera nationella tävlingar, det kan finnas önskemål om stora vattenlekland och spa-anläggningar. Kostnaderna skenar lätt iväg och det gäller att hitta en bra balans mellan vad man anser sig måste ha och det som vore trevlig att ha. Med vår erfarenhet försöker vi vägleda beställaren genom processen så att projektet blir så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Alla simhallsprojekt är olika och måste anpassas efter lokala behov. Inte sällan är simhallen också en märkesbyggnad för kommunen vilket man också måste kunna hantera, berättar Wångsell.

Det är en väldigt stor investering för kommunen. Varför är det så dyrt? 

– En simhall är en komplex byggnad med mycket tekniska installationer för vattenrening, ventilation samtidigt som den ska hantera flöden av många olika målgrupper samt kunna erbjuda en bra arbetsmiljö för de som jobbar i simhallen. Man måste också hantera tillgänglighet och säkerhet. Materialen man väljer måste tåla fukten och värmen under lång tid. Sammantaget blir kostnaderna relativt höga, från 35 000 kr/kvm till 50 000 kr/kvm. Till det måste man lägga driften av en ny simhall.

Hur länge räknar ni med att en ny simhall som ni bygger håller?

– Vi projekterar utifrån att de skall ha en livslängd på cirka 50 år. Själv byggnaden kan självklart stå längre, men då krävs det att man arbetar kontinuerligt med underhåll och återinvesterar.

Hur arbetar ni med hållbarhet i era nya simhallar?

– Energieffektivisering är en viktig aspekt, en annan är att använda material som vi av erfarenhet vet håller för den påfrestning som inomhusklimatet i en simhall innebär. Vårt råd är att inte experimentera med nya material som inte testats.

Hur ser ni på användandet av klor i framtiden. Är det en del av den hållbara simhallen?

– Klor är det mest effektiva vi har i kampen mot bakterier och andra föroreningar i vattnet i en simbassäng och jag tror inte att det kommer att gå att ersätta med något annat i en överskådlig framtid.

En kommun bygger en ny simhall eller gör omfattande renoveringar ungefär var femtionde år, medan ni bygger och driver flera projekt per år. Har ni några planer på att sammanställa era erfarenheter och tillgängliggöra dom för kommunerna så att de kan slipa sina förfrågningsunderlag och bli bättre beställare?

– Nej, det är ju vår affärsidé att sälja den kunskap vi bygger inom NCC till våra kunder.

Om flertalet av de simhallsprojekt som nu planeras i Sveriges kommuner förverkligas kommer det att kräva investeringar på totalt mellan 15–20 miljarder kronor, enligt branschorganisationen Badmästaren. Det bästa sättet att sänka bygg- och driftskostnader är att öka konkurrensen. Idag dominerar NCC och PEAB marknaden även om det finns andra mer lokala aktörer. De närmaste åren anses det finnas så många projekt att dela på att konkurrensen riskerar att bli för svag.