Hallå där, Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH. Du har precis fått den fina utmärkelsen ”Årets Stadsbyggare 2024″ av Föreningen Sveriges Stadsbyggare. Hur känns det?
— Det känns väldigt roligt! En fin utmärkelse från en förening som gör ett värdefullt jobb med att hålla debatten igång och sprida kunskap och erfarenheter.
Vad betyder utmärkelsen för dig?
— För mig betyder det mycket att denna typ av hållbarhets- och stadsbyggnadsarbete uppmärksammas, framför allt att det finns ett intresse för stadsbyggandets sociala dimension, både kring det som görs inom stadsbyggnadsforskningen men också det viktiga arbetet med att hela tiden omsätta ny kunskap och nya insikter i praktiken. Det är bråttom att göra upp med gamla urbana modeller som leder i en icke hållbar riktning.
Berätta lite om Arwidssonprofessuren, på vilket sätt har det bidragit till att utveckla tillämpad stadsbyggnad?
— Donationen från Arwidssonstiftelsen till KTH har skapat mycket värdefulla förutsättningar att få till en kontinuitet för stadsbyggnadsforskningen. Satsningen fungerar som en viktig motkraft till den annars relativt snuttifierade forskningstraditionen som vuxit fram på senare tid i Sverige och som är helt beroende av extern finansiering i projektform med korta tidshorisonter. Donationen har på ett betydelsefullt sätt bidragit till att vidareutveckla forskning som handlar om stadsbyggandets roll i relation till ojämlika livsvillkor, att öka förståelsen för hur byggd form fördelar och tillgängliggör resurser vilket har en mycket direkt koppling till segregation som är en av vår tids mest brännande samhällsproblem men också studera frågor som handlar om hur samhällets värderingar kommer till uttryck i det byggda.
I motiveringen lyfter de den sociala dimensionen som extra viktig i ditt arbete. Berätta lite mer, finns det något forskningsprojekt just nu som du tycker är extra viktigt eller spännande? Och vilket är nästa forskningsområde ni kommer att ta er an?
— Vi arbetar med ett flertal spännande forskningsprojekt som på olika sätt adresserar de sociala frågorna inklusive ett socialekologiskt perspektiv då dessa hållbarhetsdimensioner är tydligt integrerade. Vi har exempelvis studerat tillgängligheten till olika samhälleliga resurser och vidareutvecklat metoder och angreppssätt för att göra kartläggningar av städers ojämlikhet kopplade till den byggda miljön och påvisa hur det drabbar vissa stadsdelar och utsatta grupper. Kopplat till detta har vi även genomfört en fördjupad analys av hållbar tillgänglighet till sport- och fritidsanläggningar. Det finns pågående studier av skolgårdar och hur de har förändrats över tid samt studier om hållbarhetsutmaningar och hur resurser distribueras i relation till rumsligt fragmenterade stadslandskap. Vi har också intressanta studier kring ändrade vanor under pandemin med analyser av hur restriktioner påverkade hur människor delade – eller inte delade – det offentliga rummet, vilket är en fråga som studerats under längre tid. Betydelsen av att människor delar stadens gator och torg och kan få tillgång till andra samhällsgrupper och samhälleliga resurser relaterar starkt till segregationsfrågan. I höst startar vi också upp nästa fas på ett samarbete med sex kommuner ihop med Chalmers tekniska högskola som handlar om att vidareutveckla och implementera stadsformsanalyser i det kommunala planerings- och stadsbyggnadsarbetet. Just samarbetet med praktiken är något som jag tycker är särskilt angeläget och helt centralt för Tillämpad stadsbyggnad.
Vi på Arwidssonstiftelsen gläds med dig över utmärkelsen och önskar dig fortsatt lycka till!
Motiveringen lyder:
”Ann Legeby har under många år arbetat med social hållbarhet kopplat till det moderna stadsbyggandet. Sedan 1998 som planeringsarkitekt på Sweco Architects i Göteborg och nu sedan 2018 också som professor i Tillämpad stadsbyggnad på KTH, samt innan dess verksam som forskare vid KTH.
Ann Legebys fokus som konsult och sedermera också inom forskningen har legat på den sociala dimensionen. Segregation, jämlika livsvillkor och stadsliv är centrala frågor för henne. Hon har under flera år lyft fram att det vi investerar i den byggda miljön idag kommer att få avgörande betydelse för våra möjligheter att i framtiden klara såväl klimatutmaningar som ökande segregation.
Hennes forskning har varit och är inriktad på att undersöka hur den byggda miljön skapar förutsättningar för, och begränsar, våra vardagliga liv och hur den byggda miljön påverkar olika sociala och samhälleliga processer. Stadens struktur och form studeras också i relation till kultur, mobilitet och tillgänglighet samt ekologisk hållbarhet.
Hon har jobbat mycket med social hållbarhet och segregation och har på senaste tiden lyft fram vikten av att människor av olika ursprung kan mötas i de offentliga rummen. Det vill säga vikten av goda mötesplatser för alla i staden. Många av forskningsprojekten bedrivs i nära samverkan med kommuner, näringsliv och andra offentliga aktörer.
För hennes långsiktiga arbete med social hållbarhet i stadsbyggandet har styrelsen för Föreningen Sveriges Stadsbyggare utsett professor Ann Legeby till Årets Stadsbyggare 2024.”
Kvalitets- och Gestaltningsprogram för stadsdelen Vårvik i Trollhättan. Sweco Architects, tre etapper mellan åren 2018-2023. Hållbarhetsfrågor i fokus med ett social-ekologiskt angreppssätt. Stadsdelen kommer att byggas ut med ca 1600 nya bostäder samt offentlig service och lokaler för kommersiell verksamhet.