Grönt, blått och socialt i Helsingborg

Stadsträdgårdsmästare är en titel som kan innebära lite olika saker i olika kommuner, Martin Hadmyr är stadsträdgårdsmästare i Helsingborg och har en övergripande strategisk roll med fokus på gestaltning av det offentliga rummet.

Text: Kris Johnson-Jones

– I Helsingborg har rollen som stadsträdgårdsmästare inneburit att jag har ansvar för utvecklingsfrågor och gestaltning, men inte för drift och underhåll. Jag har därför ett bredare uppdrag med ansvar som inte bara omfattar gröna ytor utan också torg, gator, belysning, lekplatser och en så udda fågel som trygghetsfrågan i det offentliga rummet, säger Martin Hadmyr.

Organisatoriskt finns stadsträdgårdsmästaren i en stadsbyggnadsförvaltning med både planavdelning, stadsmiljöavdelning – där stadsträdgårdsmästaren finns – och en drifts- och underhållsavdelning. Det ger korta kontaktvägar och en förståelse för varandras utmaningar menar Martin Hadmyr.

– Helsingborg är en tillräckligt stor stad för att det ska vara bra drag i frågorna men vi kan samtidigt hålla en tajt organisation. Frågorna går inte över olika politiska nämnder utan det finns möjlighet att ta ett helhetsansvar.

Martin Hadmyr har hand om en enhet på drygt 20 medarbetare, där majoriteten är landskapsarkitekter som jobbar med gestaltning men också projektörer och urbana designers.

 

Vilka planer och strategier har Helsingborgs stad för parker och andra grönområden?

– Sedan sju år tillbaka har vi en handlingsplan för det gröna Helsingborg. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att vi nu tydliggör vilka värden vi ska uppnå, för vilken ekonomi och när. Handlingsplanen sträcker sig över sju år men det finns ett utrymme där vi kan vara agila, lyssna av invånarna och vara ganska snabbfotade.

Handlingsplanen ska verka över hela Helsingborgs kommun, inte bara city, utan ekonomin är fördelad mellan olika stadsdelar, byar och landsbygd.

– Det har varit väldigt avgörande att politiken känt sig trygg och vi har gått över till att jobba med ganska korta och tydliga strategiska dokument och att vi snabbt går från ord till handling med fokus på att göra nytta för invånarna.

Vilka mål jobbar ni med i de gröna planerna?

– Den sociala hållbarheten är målet med vår verksamhet, med uppskattade miljöer som känns trygga och tillgängliga och som kan bjuda på upplevelser för människor året runt. Den ekonomiska hållbarheten är medlet för att nå dit; vi måste kunna sköta och ta hand om ytorna och få största möjliga nytta för den ekonomi vi sätter in. Den ekologiska hållbarheten är förutsättningen för alltihop, själva basen.

Parker och andra grönområden måste bära många olika aspekter idag, från biologisk mångfald till rekreation och integration. Hur hänger det ihop eller konkurrerar i Helsingborg?

– Jag ser tre övergripande trender som påverkar det offentliga målet – det första är att man jobbar väldigt mycket med trygghetsfrågan, den är högt uppe på agendan både medialt och i politiken. Det har även blivit en tydlig förändring i hur man ska hantera trygghetsfrågan, förut när man frågade om otrygghet handlade det om buskar eller otillräcklig belysning. Idag är man mer orolig för människorna som vistas på platsen.

Därför ligger egentligen inte fokus på de fysiska åtgärderna utan mer på de sociala och kommunen jobbar bland annat med att invånarna ska känna ägandeskap över platser och lära känna sina grannar.

– Men den här frågan är förstås jättekomplex, det finns ingen principiell lösning utan den är väldigt situationsbaserad och måste angripas på det sättet. Det är en svår fråga för att den är mångfacetterad och övergripande, staden påverkar genom sina beslut, det är en medial fråga och det handlar om socioekonomi.

Är trygghetsfrågan viktigare i Helsingborg än den är i andra motsvarande kommuner?

– Eftersom trygghetsfrågan flyttats från att vara fysisk till social blir den kanske tydligare i Helsingborg, eftersom staden är så delad i norr och söder. Vi genomför trygghetsturnéer där vi åker ut till bostadsområden och tillsammans med polisen och socialförvaltning identifierar var de största problemen finns och ger förslag på åtgärder på hur man ska jobba med trygghetsfrågan och göra strategiska förflyttningar.

Den andra trenden Martin Hadmyr ser är förtätning, precis som i många andra städer, och den tredje trenden är en stark önskan att skapa grönare städer.

– Det säger jag inte bara för att jag är stadsträdgårdsmästare! Det är en övergripande trend för en grönare stad ger så många fördelar. Vi vet att människor mår bra av att vistas i gröna miljöer, det har forskningen visat sedan länge. Vi har även klimatutmaningarna där grönskan är en del av lösningen, att plantera träd är att göra skillnad i det lilla genom att utjämna temperaturer eller skydda mot ökade skyfall. Grönskan binder vatten och kyler av staden när det är som varmast. Dessutom finns hela perspektivet med biologisk mångfald som blir allt viktigare.

Tryggare, tätare och grönare alltså, men som Martin Hadmyr påpekar är det komplicerat att skapa en tryggare stad genom att göra den tätare och grönare, om det är andra människor vi är rädda för. Däremot har det blivit en tydlig förflyttning i att de gröna frågorna får mer gehör i politiken.

– Det är fortfarande utmanande att få loss pengar för drift och underhåll men frågan har blivit mer nyanserad än tidigare.

Man brukar prata om både gröna och blå stråk i stadsplanering, hur jobbar Helsingborg där, med sitt läge som hamn- och strandstad?

– Vi har fantastiska förutsättningar att få in de blåa kvaliteterna, men ibland är vi hemmablinda. Vi har ju badstränder mitt i city! Det är såklart något vi ska framhäva och staden har jobbat med en förflyttning från slutet av 1980-talet när järnvägen grävdes ner och stadsdelen Norra hamnen byggdes. Nu bygger vi vidare på den ambitionen och bygger ut den södra delen av hamnen i det som blir den nya stadsdelen Oceanhamnen.

Just utifrån diskussionen om att staden är delad är det viktigt att göra nya kopplingar till havet i den södra delen av staden som varit avskuren från vattnet av gamla industriområden. Hur blir det med parker i Oceanhamnen?

– Jag är väldigt stolt över att jag fått till två nya parker centralt i Helsingborg; Dockan-parken i i Oceanhamnen byggs i en gammal docka som hörde till Helsingborgs varv. Här blir det bland annat en ny lekplats med djungeltema.

Temat kom fram genom att fråga stadens barn som tänkte djungel för att de tänkte på båtarna som kommit från alla världens hörn med exotiska djur, och djuren kommer att höras på lekplatsen tack vare ett specialutvecklat ljudsystem och lyktstolpar som ser ut som giraffhalsar och även fungerar som högtalare.

– Ångfärjeparken är den andra centrala parken och den inviger vi redan nu i sommar. Den ligger på det absolut finaste och mest centrala läge vi har i Helsingborg där Norra hamnen möter den historiska delen av staden. Här förtätar vi staden och omvandlar den gamla parkeringsplatsen till bostäder, kontor, kongress och park – och utnyttjar marken klokare. Jag är själv väldigt glad åt att lägga en grön mötesplats i det allra finaste läget och det är precis vad invånarna har önskat sig

Hur jobbar ni med grönska i bostadsområden?

– Vi har gjort riktade satsningar på miljonprogamsområden. I vissa områden som är utmanande mer socialt har vi valt att lägga de absolut finaste lekplatserna, för att vi vet att det behövs där det bor många familjer som inte åker till city eller på semester. Utflyktslekplatserna ökar även rörligheten mellan stadsdelarna och har blivit ett sätt att överbrygga segregationen.

Men kommer utflyktslekplatserna till på bekostnad av bostadsnära mindre lekplatser?

– Helsingborg är en av de städer i Sverige som har flest lekplatser per capita, det ska vi inte minska på. Närheten till lek är viktig; vi har närlekplatser till de yngre, områdeslekplatser som är lite större och med lekvärde även för de äldre. Utflyktslekplatserna åker man till från hela staden och jag är väldigt glad för att politiken står bakom den satsningen. Men sen finns det vissa områden som har fler lekplatser och vissa som har för få.

Var kommer din egen inspiration från?

– Den hämtar jag från naturen. Kan vi komma i närheten av de fantastiska biotoperna som finns – och som format oss som människor, då har vi kommit väldigt långt. Som hagen eller ängen som varit kulturellt väldigt starka och som ofta är ganska stabila biotoperna, de kräver inte så mycket konstgjord andning. Vi ska inte göra naturområden av alla parker, det tror jag inte alls på, men vi ska föra in det synsättet och jobba med naturens förutsättningar.

Om du fick en stor pengasäck av mig nu, vad skulle du vilja satsa på då?

– Svår fråga! Jag skulle nog vilja polera upp Ramlösa brunnspark, en historisk pärla från 1700-talet med fantastisk potential. Den ligger pittoreskt inbäddad i en ravin med romantiska små hus, där människor bor mitt i det här historiska arvet. Den skulle jag vilja att vi lyfte ännu mer.