Tre röster om framtidens skola

Anna Areskough på Max arkitekter:

”Jag tror att framtidens skolor kommer att ritas utifrån större kunskap om barnens behov av trygghet och att vi tar bättre hand om allmänna utrymmen. Vi är många som tillsammans samlar in kunskap och ser till att den kunskapen förs in i skolbyggnaderna och vi blir bättre på att ta stöd av forskningen samtidigt som det forskas mer.

Jag tror också att vi börjar prata med barnen om arkitekturen – de är otroligt kompetenta med sina växande kroppar och upplevelser av rummet. Jag önskar att skolarkitekturen fick vara en avancerad arkitektur på ett sätt som barn faktiskt kan hantera, barn upplever ljus och detaljer ännu mer än vuxna.”

”Arkitekturen ska vara både komplex och enhetligt och vi arbetar med olika rumshöjd och rumsform – med variation men också harmonier av färg, naturmaterial och olika sorters rumsligheter.

Jag hoppas på mer omsorg om skolans mellanrum. En skola ritas ofta utifrån funktioner, men dessa ska bindas ihop och de mellanrummen är otroligt viktiga att gestalta. Där kommer man till min farhåga om framtiden skola – när vi ska bygga så många och det kostar så mycket pengar kommer vi att krympa och nagga. Det blir därför viktigt att alla ytor utnyttjas maximalt, alla ytor måste vara väl gestaltade och kunna rymma både vila, lek och studier.

Sedan hoppas jag att skolan återigen blir en viktig funktion i samhällsplaneringen, att skolorna placeras först och inte sist, att de får de bästa tomterna och kan stötta samhället. Jag tycker det är orättvist att prata om skolor som underutnyttjade, vi kan i stället prata om på vilket sätt de kan berika lokalsamhället och prata om skolan som en samlingsplats – och ha en vision som inte bara handlar om ekonomi.

Jag tänker att vi gör det bästa vi kan nu och jag är säker på att det finns duktiga arkitekter och fastighetsförvaltare som kan anpassa för det som behövs i framtiden.”

Sakarinmäen koulu utanför Helsingfors har vackra träfasader i starka naturfärger. Den har en variation av rumsligheter, både ute och inne. Den är intim och anpassad till barnens skala men är samtidigt kraftfull nog att vara en tydligt offentlig byggnad. Säger Anna Areschoug.

Magnus Anclair, projektledare Forum Bygga Skola:

”Det finns två tydliga trender i dag som jag ser det, den ena är att många bygger och renoverar enligt den traditionella klassrumsmodellen och den andra trenden innebär mer av ett helhetsgrepp på hur vi organiserar oss i skolan både vad gäller grupper, scheman och den fysiska miljön, bland annat för att vi behöver fler alternativ av lärsituationer.

Om inte förutsättningarna ändras radikalt, till exempel genom att förstatliga skolan eller att Boverket får i uppdrag att ge mer bindande riktlinjer i stället för vägledningar, så kommer de här två trenderna att gälla de kommande 10 åren. Men i det korta perspektivet finns det inget som tyder på att det blir mer styrning.”

”Möjligen blir det en förstärkning av den senare trenden, av flera skäl; att vi behöver använda skolan och skolhuset för att attrahera lärare och att befolkningsprognosen har skruvats ner något, därför kanske man kan satsa mer pengar på de skolor som byggs, tillåta sig att fundera lite extra och skapa något som sticker ut lite mer.

I ett längre tidsperspektiv tror jag att vi behöver se över vad skolan har för roll i vårt samhälle. Det är ganska tydligt för de flesta att skolan ska göra mycket mer än att förmedla kunskap. Vad vill vi med skolan? Vi ska bygga ett samhälle med demokratiskt sinnade medborgare med en hög grad av tillit, hur kan skolan ta en större roll här? Då kan vi landa i en situation där vi väljer tomter på ett annat sätt än i dag till exempel.

Men ödesfrågan på längre sikt tror jag handlar mindre om lokaler och mer om pedagogerna och skolans hela personal, hur vi ser på dem, vilka resurser de får att utbilda sig och vilken status de har – och ytterst frågan om vi ska gasa eller bromsa när det gäller välfärden.”

Louise Sassene, affärsområdesansvarig samhällsfastigheter på ÅWL arkitekter:

”Frågar man eleverna så är framtidens skola en mötesplats där man kan hänga och interagera i små och stora rum och som är värdiga dem.Frågar man lärarna så behöver skolan vara en social mötesplats men med rum som stöttar lärandet – ämnesöverskridande och med överblickbarhet samt närhet till kollegor och stödfunktioner.

Frågar man rektorer så vill de ha en trygg skola där alla har möjlighet att utvecklas och med rum som har pedagogisk resonans.

Och slutligen frågar man de som bygger, äger och förvaltar skolbyggnader så säger de en uppkopplad, yteffektiv och flexibel skola med material och rum som är robusta och som står sig över tid och genom fluktuerande elevkullar och pedagogiska trender.”