”Jag tittar på hur urban design kan skapa mer jämlika och hälsosamma levnadsvillkor”

Adrià Carbonell är doktorand i forskargruppen Tillämpad Stadsbyggnad på KTH Arkitekturskolan. Hans forskning handlar om hur vi arbetar med grönytor och naturområden – det icke-byggda och urbana tomrum snarare än det byggda.

Text: Kris Johnson-Jones

Vad arbetar du med just nu?

– Just i dag jobbar jag med några presentationer som ska bli klara. Senare den här veckan ska jag prata på Nordic Welfare and Landscape Network, som är ett samarbete mellan arkitektskolor i de nordiska länderna. Här tittar jag på den svenska landskapsarkitekten Ulla Bodorffs arbete på Järvafältet i Stockholm på 1970-talet. För en tid sedan när jag undersökte landskapsfrågor i Järva stötte jag på en referens till Ulla Bodorff och blev väldigt intresserad. Hon var oerhört inflytelserik och lade tidigt vikt vid saker som vi arbetar med i dag kring att bevara grönområden och hur naturvärden påverkar landskapet.

– Det andra jag jobbar med är ett paper som ska lämnas in inför en konferens i Zürich i november. Där tittar jag på Per Olof Hallman, som var arkitekt och stadsplanerare verksam vid förra sekelskiftet. 1903 gjorde han ett projekt i Barcelona efter en internationell tävling, jag hittade det projektet i ett arkiv i Barcelona och jämför det nu med Cerdàs välkända plan Eixample från 1859. Det är väldigt spännande att se hur Per Olof Hallmans klassiska nordiska design möter Barcelonas rutnät och de olika angreppssätt de har på stadsplanering.

– De här två projekten knyter an på olika sätt till min avhandling, i hur de förklarar hur stadskärnor utvecklas och hur städer växer. Jag började med att titta på vilken roll landskapsarkitekturen har haft i stadsplanering och hur man kunnat skapat hälsosamma och jämlika levnadsvillkor. I stället för att undersöka byggda miljöer tittar jag på det icke-byggda, urbana tomrum, och vilka värden de tillskrivs. Mitt arbete, som så många andras, påverkades under pandemin och jag fastnade för diskussionen om en korrelation mellan täthet i städer och ökad smittspridning. Men när jag tittade närmare på det visade det sig att det inte alls handlade om det täta, utan det var mycket mer komplext och handlade snarare om socioekonomiska faktorer. Särskilt i Stockholm blev detta uppenbart; i väldigt glest byggda stadsdelar som Rinkeby och Tensta var smittspridning hög och i täta stadsdelar som Östermalm var smittspridningen väldigt låg.

– Det jag tittar på nu är hur urban design kan omfördela resurser, för att skapa mer jämlika och hälsosamma levnadsvillkor; vilken roll öppna platser kan spela, vad grönstrukturer har för betydelse och hur samhällsservice är fördelad.

Hur långt har du kommit med din avhandling?

– Jag har gjort exakt 30 procent av arbetet. Vi gjorde en kalkyl förra veckan och en plan där jag ska vara färdig sommaren 2023, men det kommer att innebära en rejäl utmaning för mig att hinna klart.

Hur hamnade du där du är nu?

– Jag kommer från Barcelona och utbildade mig till arkitekt där och arbetade som utövande arkitekt i Barcelona de första tio åren av min karriär, med avbrott för ett år i Madrid. 2011 lämnade jag och min familj Barcelona och vi har flyttat runt sedan dess – först till Qatar och sedan Förenade Arabemiraten där jag undervisade och skrev en del texter om stadsutvecklingen kring Persiska viken, det var här jag började närma mig forskningen. Jag har alltid varit intresserad av att kombinera praktiken med forskning och sökte så småningom ett lektorat i Umeå. Så vi bytte öknen mot snön och flyttade till Umeå.

– 2017 fick jag slutligen tjänsten på KTH, och när vi flyttade från Umeå till Stockholm lovade vi vår dotter att aldrig flytta mer! De första tre åren undervisade jag deltid samtidigt som jag arbetade som arkitekt men när jag fick forskartjänsten var det väldigt skönt att kunna jobba heltid på universitetet.

Vad undervisar du i?

– Jag har mestadels undervisat i arkitekturens design och stadsplanering med fokus på urban ekologi. Nu håller jag i kursen urban ekonomi, som har en både social och kulturell vinkel på ekonomibegreppet. Vi studerar hur ekonomiska modeller påverkar staden, både själva stadsbyggnaden men också till exempel turism och gentrifiering, och vilket inflytande ekonomiska modeller har på städers utveckling. Det är en kurs på mastersnivå med studenter från både arkitektur, stadsplanering och miljövetenskap och jag bjuder in gästföreläsare från många olika håll – som sociologi och antropologi – för att få olika infallsvinklar på vad stadsutveckling kan vara. Det är väldigt givande, men också väldigt krävande!

Hur ser din femårsplan ut?

– Jag har två alternativ, det ena är att fortsätta min akademiska karriär som forskare och lärare på heltid och det andra är att kombinera forskningen med att jobba som arkitekt. Jag tycker det känns viktigt att fortsätta hålla kontakten med professionen, men det kan även vara som konsult i olika projekt.

Och tänker du hålla ditt löfte till din dotter?

– Det blir åtminstone tio år till i Stockholm; fram till att mina barn slutar skolan lovar vi att stanna här.

Läs mer om kurserna Urban Economics och Urban Ecologies Design Studio.