Hur bygger vi motståndskraftiga städer i en föränderlig värld?

Under ett seminarium 12 november samlade Arwidssonstiftelsen tillsammans med den spanska ambassaden och svensk-spanska handelskammaren ledande aktörer inom stadsutveckling från både Sverige och Spanien på Spaniens ambassad i Stockholm. Temat var hur vi ska forma motståndskraftiga städer i ett föränderligt klimat och med en allt snabbare teknikutveckling. Seminariet bjöd på konkreta exempel, internationella perspektiv och värdefulla insikter kring strategisk planering, digital innovation, klimatriskhantering och naturbaserade lösningar.

Vi vill rikta ett stort tack till Spaniens ambassadör Luis Cuesta med kollegor som så generöst bjöd in till ambassadens residens. Våra varmaste tack också till samtliga medverkande och alla talare. Under mötet hade vi nöjet att lyssna till dessa intressanta föreläsare:

Ingrid Campo Ruiz – arkitekt och forskare med inriktning mot AI, arkitektur samt social- och miljömässig rättvisa

Ingrid lyfte fram den nytta vi kan ha av AI, men varnade också för att teknologin kan bidra till att skapa en ojämlik stad genom att exempelvis bara lyfta fram kultur och sevärdheter i innerstaden.

– AI kan hjälpa oss att upptäcka klimatmässiga risker i städer genom att till exempel kartlägga platser utsatta för hetta, förutspå översvämningsrisker och hjälpa oss att ta förebyggande beslut för att skapa mer resilienta och hållbara städer. Men vi behöver vara väl medvetna om att AI kan bidra till att exkludera utsatta grupper i samhället. AI hjälper oss att förstå verkligheten och fatta beslut, men tjänsterna är bedrägliga eftersom de främst ger synlighet till vissa grupper.

Som exempel berättade Ingrid hur hon i sin forskning har bett olika AI-tjänster ge henne tips om kulturupplevelser i Stockholm, och alla tips var koncentrerade till innerstadens turistområden. Mer mångkulturella upplevelser i stadens förorter utelämnades helt.

– Skillnaden mot verklighetens diversitet var stor och AI-tjänsterna tenderar att lyfta fram redan välbärgade områden och platser för konsumtion. Vi måste förhålla oss kritiska, dubbelkolla fakta och vara fullt medvetna om att svaren från generativ AI är filtrerade och inte alltid fullt ut speglar vår mångfacetterade och komplexa verklighet. Det är viktigt att utsatta grupper inte lämnas utanför, poängterade Ingrid.

Flavio Tejada Gorraiz – direktör för strategisk planering och rådgivningstjänster på Arup samt programansvarig för masterprogrammet i Real Estate Development vid IE University

Flavio delade med sig av insikter från Sueña Madrid Process som är ett stadsutvecklingsinitiativ i Madrid som utforskar hur digital teknik, AI och medborgarnas kunskap kan kombineras för att möta stadens klimatutmaningar. Målet med initiativet är att ta fram en ny kommunövergripande stadsutvecklingsstrategi, Estrategia Urbana 360, som ska ersätta den nuvarande översiktsplanen från 1997.

Sueña betyder dröm och Flavio berättade att en central del av den nya strategiska planen är medborgardialog.

– Vi har bjudit in medborgarna att vara med och bestämma. Vi har samlat in drömmar och känslomässig data för att förstå vad det är som skapar tillhörighet i de olika grannskapen. Det är viktigt att inte underskatta känslor.

En stor del av processen är att samla kunskap och perspektiv från olika delar av samhället. Utöver medborgarna har mer än 900 experter från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle involverats i tematiska arbetsgrupper.

Madrid vill utveckla en sammanhängande och välfungerande grönblå infrastruktur som stärker ekosystemens värden, ökar stadens motståndskraft och bidrar till en hälsosammare stadsmiljö. Målet är att 45 procent av det offentliga rummet ska bestå av urbana grönområden. Staden gör också stora satsningar på kollektivtrafik och cykelmöjligheter. Madrid ska öka byggandet och satsa på 450 000 nya bostäder, varav 10 procent ska vara överkomliga för låginkomsttagare.

Med hjälp av data, AI och simuleringsverktyg kan planerare undersöka hur olika stadsbyggnadsstrategier påverkar miljön och stadens förmåga att hantera framtida påfrestningar. Det kan handla om att analysera var det finns störst behov av grönska och skugga, hur stadens offentliga rum kan göras mer motståndskraftiga mot värmeböljor eller hur olika åtgärder kan bidra till att hantera kraftiga regn. Tekniken kan därmed ge bättre förutsättningar att arbeta förebyggande, snarare än att enbart reagera på redan uppkomna problem.

Madrids ambition är att med hjälp av en holistisk vision skapa en global storstad som samtidigt är en välkomnande och mänsklig stad.

Flavio påminde också om att stadsplanering är en ständigt pågående process utan slut.

Ola Bergström – direktör för myndighets- och policyfrågor på Ericsson

Ola belyste hur 5G, AI och digital infrastruktur kan förändra våra städer och hur samverkan mellan offentlig och privat sektor kan omsätta teknisk innovation i konkreta urbana lösningar.

– Vi har varit närvarande i Spanien i 100 år och vill vara en strategisk partner som bidrar med långsiktig planering. Vi vill stanna länge och utveckla våra länder tillsammans, berättade Ola.

Ericsson arbetar med att utveckla den digitala infrastruktur som gör det möjligt att möta några av stadsutvecklingens stora utmaningar. Genom 5G, AI och uppkopplade system skapas nya förutsättningar för bland annat:

  • Smartare mobilitet och optimerade trafikflöden
  • Effektivare energianvändning
  • Tryggare offentliga miljöer
  • Mer resurseffektiva samhällstjänster
  • Att förebygga driftstörningar

Som exempel berättade Ola om hur Ericsson samarbetar med Region Stockholm kring ett pilotprojekt där de testar hur 5G kan optimera ambulansutryckningar. Med hjälp av drönare och uppkopplade ambulanser kan man starta livräddande insatser direkt och se till att allt är förberett på sjukhuset så fort ambulansen anländer.

Ola påminde också om hur det är viktigt att alla kommuner har en plan för hur de ska arbeta för ett motståndskraftigt samhälle.

Mikaela Grundberg – affärsutvecklingschef på Zurich Resilience Solution Nordic

Mikaela bidrog med försäkringsbranschens perspektiv på klimatrisker och berättade hur riskbedömningar kan stödja förebyggande åtgärder.

– Som försäkringbolag är vi bland de första att upptäcka klimatförändringar. Det finns mycket data och många modeller och verktyg för att utvärdera vilka risker vi ser nu, och som vi kan vänta oss i framtiden. Vi har en god indikation om vad som ligger framför oss, men vad gör vi med denna information och hur tar vi rätt beslut?

Mikaela berättade att riskbedömningar kan hjälpa organisationer och privatpersoner att identifiera vilka fastigheter, områden och verksamheter som är mest utsatta. Detta gör att man kan prioritera investeringar i förebyggande åtgärder och använda klimatscenarier för att fatta mer långsiktiga beslut om infrastruktur och bebyggelse.

– Vi kan inte minimera riskerna, men vi kan minska sårbarheten och skadorna, avslutade Mikaela.

Helena Wessberg – stadsbyggnadsstrateg vid Stockholms stad

Helena presenterade Stockholm stads arbete med den nya översiktsplanen och satte stadens framtid i perspektiv till dess historia.

– För att förstå framtiden behöver vi se på vad som fanns här innan oss. Historiskt har Stockholm präglats helt av landhöjningen, och att staden är byggd på en liten ö i ett skärgårdslandskap gör den unik. Landskapet och naturen är en tillgång när det gäller att skapa motståndskraft och hög levnadsstandard.

 Översiktsplanen inför 2060 har brett politiskt mandat för att stärka den grönblåa infrastrukturen. Helena berättade också om stadens paroll Stockholm – vår hemstad, huvudstad och världsstad, och hur den hjälper dem att sätta mål för att arbeta för en stad som är robust och bra för de som lever i den. En stad som är levande, sammankopplad och som attraherar både invånare och företag.

Sara Udina
– arkitekt och specialist inom stadsplanering

Sara delade med sig av Barcelonas erfarenheter av att integrera grönska och skuggning i täta stadsmiljöer för att skapa svalare, hälsosammare och mer attraktiva livsmiljöer.

Sara berättade om utmaningarna som har legat bakom att få till mer grönska i en så pass tät stad som Barcelona. För några år sedan mötte hon och hennes kollegor mycket motstånd från beslutsfattande politiker som ville prioritera bilar framför mer parkområden, men nu har de fått igenom flera projekt där stora gröna korridorer i staden har kunnat skapas.

– Man måste slåss för sin vision och varje träd, och politiker kan faktiskt ändra sig, men det gäller att ha tålamod och timing.

Numera har beslutsfattarna förstått att klimatförändringar är en realitet, och stadsplanerarna behöver inte längre lägga tid på att förklara varför staden behöver mer grönska, men utmaningen är nu att komma överens om hur det ska skapas.

En stor framgång är stadsdelen Cristobal de Moura där planen var att låta en tolvfilig motorväg skära genom grannskapet, men där man nu tack vare mycket engagemang från medborgare och lokala aktörer har kunnat skapa en grön korridor i området. Parken har blivit en plats för rekreation med mycket grönska, trygga cykelvägar och dräneringslösningar som kan hantera regnvatten tack vare mer växter och rätt markunderlag. Regnvattenhanteringen har dessutom bidragit till att forma parken på ett positivt sätt med olika dammar och frodigare grönska.

– Det är inte längre bara en transportsträcka utan en plats att leva på, sa Sara.

Även när det finns brett stöd för att plantera fler träd kan det finnas utmaningar kring var det går att sätta dem. Tunnelbanetunnlar, avloppsrör och elledningar gör att det ofta inte går att gräva i marken, men Sara berättar att de gör allt för att hitta bra platser, och att de har god hjälp av stadens kartläggningar över var det är som varmast för att se var behovet är störst.

När det trots alla ansträngningar inte går att gräva är alternativet att bygga solskyddande tak. Men även där kan de stöta på oväntade hinder. Den katalanska traditionen att bygga mänskliga torn under festivaler gör till exempel att det inte går att placera ut tak på vissa torg eftersom de skulle hindra tornen.

Sara har också arbetat mycket med att göra Barcelonas skolgårdar grönare och för att skapa mer jämlikhet mellan pojkar och flickors utrymme för rörelse.

– Jämställdhet måste börja från en tidig ålder, det är en stor del av vad projektet handlar om, säger Sara.

Motståndet var stort till en början, men något som har bidragit till att få igenom projektet är att teamet har försökt skapa tydlighet när det gäller kostnaden för olika komponenter. Då är det lättare för kommunens tjänstemän och politiker att se om det finns utrymme i deras budget och därefter ta beslut.

Sofia Eskilsdotter – landskapsarkitekt och växtspecialist

Sofia berättade om sitt arbete med att göra Stockholms skolgårdar grönare.

– Jag har i ett samverkansprojekt mellan Arwidssonstiftelsen, Stockholms stad, KI och Cancerfonden varit med om att omvandla fem skolgårdar för att rymma mer grönska. Både för att uppmuntra till lek, fantasi och rörelse, förbättra barnens hälsa och för att skapa positiva klimateffekter. Nu hoppas jag att vi kan skala upp projektet, vi har hundratals skolgårdar i Stockholm och jag tycker att det här är något vi måste ta tag i snabbt, säger Sofia.

Sofia poängterade hur viktigt det är att jobba med markunderlaget, jordmånen och växtvalet för att skapa lekvänlig grönska som tål lite hårda tag från barnen. Rötterna måste klara av barn som springer över dem och nya skott ska växa ut om grenar bryts av. Grönskan ska inte bara vara till för att titta på.

Något hon tar med sig från Sara Udinas presentation är inspiration till att skapa en slags katalog med tydliga objekt som gör det lätt och mer överskådligt för elever, lärare och beställare att se och kommunicera vad de behöver till sin skolgård. Sofia jobbar också med en handbok om att skapa gröna skolgårdar. Handboken ska vara lätt att använda och inspirera och kondensera de principer som Sofia och hennes team utgår från.

Ett viktigt medskick från Sofia är också att man inte enbart kan prata om antalet träd en stad har som mål att plantera, man måste också se till vilken biomassa det handlar om. Det kan skilja sig åt stort mellan olika träd.

– Det är också viktigt att se på staden som en levande organism, naturen var här först och både staden och vi människor befinner oss i naturen. Naturen vet inte vad hus är, så i vår stadsbyggnadsprocess måste vi vara flexibla och följsamma och se naturen som något under ständig utveckling. Vi måste vara smarta när vi bygger och utgå från naturen, avslutade Sofia.

Mötet modererades av Anna König Jerlmyr, vd för Arwidssonstiftelsen.