Folkbiblioteken – en spegling av samhället

“Bad libraries only build collections. Good libraries build services (and a collection is only one of many).
Great libraries build communities.”

Nick Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun, använder den amerikanska biblioteksforskaren David Lankes kärnfulla citat för att beskriva bibliotekens roll och funktion i dagens samhälle. Vi intervjuade honom i podcasten Arwidsson Talks och återkommer här för att fördjupa perspektiven i ett samtal om folkbibliotekens framtid.

Text: Veronica Hejdelind

Medan man i våra nordiska grannländer öppnar nya storslagna biblioteksbyggnader som hyllas internationellt och lyfter den offentliga diskussionen om bibliotekets roll in i framtiden på stadig demokratisk grund – präglas rapporteringen i Sverige om nedskärningar och krav på ordning och reda.

Hur ska vi bättre förstå dagens bibliotek som offentligt rum – vad är det för slags plats? 

– Det som är unikt med biblioteksrummet är alla olika slags möten, behov och livsvillkor som samsas här. Tröskeln är låg, det finns ingen sortering i dörren – alla ska vara och är välkomna, det står tydligt i bibliotekslagen. Folk söker sig till biblioteken av en mängd olika anledningar – för att få tillgång till litteratur, till kunskap, information, för lek och umgänge, för att söka ett socialt sammanhang, för studiero med mera. Det ställer stora krav på biblioteksrummet att kunna hantera en sådan komplexitet och det kräver planering, ytor och resurser.

Folkbiblioteket skapas i hög grad av de människor som befolkar det. Det är på så sätt en spegling av det omgivande samhället, ett koncentrat av det lokalsamhälle det finns till för, och ser väldigt olika ut. Det som händer på biblioteket är en direkt konsekvens av omgivande samhället, vilket beslutsfattare behöver förstå. Om det finns få eller inga aktiviteter eller andra platser för möten, rekreation och gemenskap eller gratis tillgång till internet, information, värme och toaletter påverkar det bibliotekens situation.

– Folkbiblioteken har ett högt förtroende hos medborgarna och just för att de är väldigt välbesökta upplevs de oftast också som trygga. Men för att det är en så tillåtande, oreglerad plats, blir den politiskt laddad. Det är svårt att förstå komplexiteten, om man som beslutsfattare, debattör eller annan aktör inte ägnar tid åt att vistas på folkbiblioteket. Här skapas och omskapas verksamheten ständigt, i dialog mellan medarbetare och allmänhet.

Vad innebär det att arbeta som bibliotekarie på ett folkbibliotek idag?

– Att vara och arbeta på ett folkbibliotek kräver kompromisser och hänsyn; när så många olika målgruppers behov ska tillgodoses och ingen enskild har större rätt till platsen än någon annan. Det är en övning i empati och förståelse som jag tänker att alla i samhället skulle behöva. Min bild är att man påverkas av det, samhällets alla ojämlikhetsdimensioner blir så tydliga här vilket ibland gör att jobbet känns övermäktigt.

– Folkbiblioteken står just nu väldigt ensamma i många samhällsutmaningar. Det är inte alla som tänker på det men detta är en av få platser i samhället där du utan att bli dömd och utan krav på motprestation får vara, får tillgång till samhällsservice, blir sedd, får gratis tillgång till internet och dator och så klart även till litteratur, tidningar etc. Bibliotekarierna är en av få yrkesgrupper som dagligen möter ett brett tvärsnitt av ett lokalsamhälles invånare vilket ger dem en unik kunskap och förståelse för samhället – men det är också en stor utmaning så klart, menar Jones.

Är man som bibliotekarie utbildad för att hantera de här sociala behoven?

– Utbildningen förbereder kanske inte för det sociala ansvaret, men eftersom medarbetarna dagligen övar sig på detta utvecklar de förmågor att möta människor genom hela livet – från riktigt små barn till de allra äldsta medborgarna, alla med sina olika behov och förutsättningar. Det är en unik kompetens som läggs till bibliotekariens gedigna fackmässiga utbildningsbakgrund.

Hur ser du på bibliotekens framtid?  

–Folkbiblioteken har alltid varit en plats för möten, men det är en stor utmaning att med knappa resurser möta så många olika behov. Biblioteken är en av Sveriges mest besökta offentliga verksamheter. Vistelsetiderna ökar hela tiden. De har en central plats i samhällsbygget och det kommer de fortsätta att ha, men vi måste ge biblioteken förutsättningar att fortsätta utvecklas.

– För att nå dit tror jag vi behöver förändra den allmänna bilden av folkbiblioteket. Den präglas av föreställningen om att det antingen är en plats med en hyschande tysthetsnorm som få besöker – för att man inte själv längre går dit, utan köper sina böcker digitalt eller laddar ned och lyssnar – eller en plats som är stojig, stökig och otrygg plats befolkad av ”de andra”.

– Verklighetens folkbibliotek är mer komplext än så. Visst, det förekommer stök – men man kan ju vända på perspektivet och säga att det är otroligt att verksamheten fungerar så bra som den gör. Och det är tack vare den kompetens som besökarna och de som jobbar på biblioteken utvecklar tillsammans.

Om du får önska något från beslutfattare som skulle stärka biblioteken – vad skulle det vara?

– En större förståelse för folkbiblioteket som en spegling av det omgivande samhället. Att det är en ovärderlig samhällsresurs, en unik plats i vårt samhälle som om det får mer resurser, om de blir fler och större, kommer att kunna stärka samhället och bidra till att minska en skenande ojämlikhet.