Planera stad för artrikedom

Vart femte år uppdaterar Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet den så kallade rödlistan, en lista på arter i Sverige och deras hotstatus; en bedömning av arternas risk att dö ut från landet. Rödlistan används som ett av underlagen för att prioritera åtgärder inom naturvården och för att kunna peka ut områden som är värda att skydda.

Karin Ahrné är miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken och tycker det är viktigt att lyfta städernas potential att bidra till den biologiska mångfalden. Vi bad henne berätta hur det ser ut för svenska arter i städerna.

Vilka arter är hotade i urbana miljöer?

– Urbanisering påverkar alla arter som finns i området där den sker, till exempel genom att deras livsmiljöer försvinner. En del arter kan utnyttja urbana miljöer och klara av att leva där eftersom de resurser de behöver fortfarande finns kvar. Det är svårt att säga något generellt eftersom städer kan se väldigt olika ut. Om det till exempel finns stora sammanhängande grönområden i eller i anslutning till en stad så kan fler arter utnyttja den urbana miljön bättre än om staden främst består av bebyggelse och asfalterad mark. Samtidigt spelar grönområdenas kvalitet roll för hur många och vilka arter som kan utnyttja dem.

Karin Ahrné som studerat humlor och dagfjärilar förklarar att arter som har väldigt specifika krav på sin livsmiljö klarar sig sämre i städer än arter som kan utnyttja flera olika typer av miljöer.

– Både bland bin och fjärilar kan många arter, även de som är rödlistade, utnyttja vissa typer av urbana miljöer som kraftledningsgator, grus- och sandtag, vägrenar och järnvägsbankar, parker och trädgårdar, om skötseln anpassas.

Vad har hänt sedan förra revideringen av rödlistan när det gäller arter i urbana miljöer?

– Det är inte helt lätt att svara på den frågan. Få arter har urbana miljöer som sin huvudsakliga hemvist, det är snarare så att arter som till exempel är knutna till gräsmarker i vissa fall kan anpassa sig till urbana gräsmarker eller att en del arter knutna till skog också kan förekomma i stadsnära skogar, och arter knutna till gamla lövträd förekomma i parker och på kyrkogårdar där äldre lövträd bevaras. Så jag vill vända på det. Det finns rödlistade arter som kan utnyttja urbana miljöer med rätt förutsättningar. Bland alla arter som bedömts för rödlistan, 21 740 arter – både rödlistade arter och livskraftiga arter, kan 2 250 arter utnyttja urbana miljöer av olika slag och av dessa arter är knappt 20 procent rödlistade.

Vad är det i de urbana livsmiljöerna som utgör de största hoten?

– Urbanisering i sig bidrar som sagt till förlust av livsmiljöer för arter genom förändringar som bebyggelse och vägar i tidigare grönområden. Trafik, ljus- och ljudföroreningar, kan också påverka arter negativt.

Vad kan man göra i stadsplaneringen för att minska artdöden?

– Jag tänker att viktiga åtgärder är att redan på planeringsstadiet tänka på andra arter än människor. Att visa hänsyn och inte bygga i artrika naturområden. Att bevara spridningsvägar och grönområden inom städerna. Att anlägga och sköta städers grönområden på ett sätt som tillåter biologisk mångfald, till exempel anlägga ängsmark istället för gräsmattor och att skapa eller bibehålla en varierad miljö i större parker och stadsnära skogar. Att vara noggrann med vilka arter som planteras och sås ut så att inte invasiva arter sprids i naturen. Att ha ett landskapsperspektiv och tänka på hur omgivande landskap ser ut så att stadens grönområden knyter an till omgivande landskap, men också kan berika det till exempel genom att bevara stadsnära äldre skogsområden och skapa blomrika miljöer i städer.

– I stadsnära grönområden skulle skötseln kunna anpassas för att gynna fler arter. Det finns också en möjlighet när nya områden anläggs att tänka på fler arter och skapa förutsättningar för biologisk mångfald, säger Karin Ahrné.

Läs mer om Artdatabankens analyser i rapporten Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020.