Biblioteket i Huis van Eemnes i Nederländerna, som kombinerar sporthall, teater och en liten restaurang.

De moderna bibliotekens idéhistoria

För att bättre förstå den utveckling som lett fram till hur bibliotek ser ut idag kontaktade vi Aat Vos holländsk arkitekt och creative guide. Han har designat bibliotek runt om i Europa, i Nederländerna och Tyskland men också i Norge, där han bland annat jobbat som designkonsult under arbetet med nya huvudbiblioteket Deichman Bjørvika och dess tjugoen filialer i Oslo

Text: Kris Johnson-Jones

När Aat Vos pratar om dagens bibliotek tar han gärna avstamp i sociologen Ray Oldenburgs idéer om det tredje rummet, som han utvecklade i boken ”The great good place” från 1989 – där beskriver han hemmet som det första rummet, arbetsplatsen det andra och det tredje rummet, som är lika nödvändigt för oss som människor och samhällsbygget, är de offentliga platserna, som biblioteken, parken och caféet. Aat Vos beskriver ett spår från Oldenburg bakåt till den tyske filosofen Jürgen Habermas och hans verk ”Borgerlig offentlighet. Kategorierna ’privat’ och ’offentligt’ i det moderna samhället” från 1961. Habermas kan sägas vara farfar till idéerna om mötesplatser som både Ray Oldenburg och den amerikanska sociologen Eric Klinenberg arbetat vidare med. Och Habermas i sin tur tittar på antikens torg och utvecklar idéerna om den offentliga sfärens betydelse för politiska samtal, om vikten av platser där man samtalar och formar sina tankar och åsikter – tillsammans med andra.

Vad kännetecknar ett bibliotek som också är en bra mötesplats?

-– Det behöver ha en låg tröskel, bra synlighet i stadsrummet och tillgänglighet, och gärna ligga i en bottenvåning så det inte finns några hinder mellan the common ground och den offentliga platsen – det vill säga den oprogrammerade allmänna platsen respektive del av det offentliga som är programmerad. Biblioteket ska även vara självförklarande och enkelt att använda. Säkerhet är viktigt, både fysisk och social, man ska inte behöva bli överraskad av någon som hoppar fram bakom en hylla. Det ska vara en bekväm plats, både mentalt och fysiskt. Den ska vara varm, med bra akustik och bra ljus, med människor som är vänliga och tillmötesgående. Men lokalen behöver samtidigt vara lite ofärdig och ickeperfekt.

Aat Vos, arkitekt och biblioteksdesigner. Foto: Marco Heyda.

Hur ser processen ut när du börjar ett nytt projekt?

– Först tar vi temperaturen på omgivningen, människorna och platsen, vi tittar på data från området – demografi, ekonomi, sociala förutsättningar och så vidare. Sedan gör vi fokusgrupper och intervjuer på gatan och frågar oss om det vi sett i datan stämmer med användarnas upplevelse av det lokala området. Vi har inget fysiskt kontor utan arbetar på plats i de projekt vi jobbar med. Vi kartlägger även platsens historia; vad har hänt här tidigare, vad finns det för lokala traditioner. Sedan försöker vi förstå teamet som ska arbeta här och andra intressenter som politiker och de största arbetsgivarna i närheten. Efter dessa kartläggningar skapar vi en berättelse som klargör varför projektet existerar. När detta väl är på plats kommer designen enkelt.

Aat Vos beskriver utvecklingen fram till de bibliotek vi ser byggas i dag som en växelverkan mellan det som hänt i Nederländerna och Tyskland och det vi sett i Skandinavien. För hans egen del av Europa var biblioteket i Gütersloh i Tyskland som öppnade 1984 något av en milstolpe.

– Det som hände 1984 var att man placerade ett kafé mitt i biblioteket och att användaren blev det viktigaste – inte samlingen eller personalen.

På 1980 och -90 talet i såg man enorma nedskärningarna inom biblioteksområdet Nederländerna, 25–40 procent av alla bibliotek lades ner. För att hitta ny inspiration tittade man på de skandinaviska kulturhusen, där biblioteken samsas med annan kulturverksamhet i samma lokaler. En annan milstolpe, menar Aat Vos, var boken ”The Experience economy” av Joseph Pine och James Gilmore från 1999. Rolf Hapel, som var chef för biblioteken i danska Århus kopplade ihop idéerna från tyska Gütersloh med Pines och Gilmores tankar med sina egna idéer om behovet av öppna och tillgängliga platser under arbetet med det som skulle bli Dokk1.

– När Dokk1 öppnade 2015 fick det ett enormt inflytande – inte bara för bibliotek i sig utan också för dess funktion i staden . Dokk1blev en succé i sig, men öppnade också många politikers ögon för hur man kan använda biblioteket som ett verktyg i stadsutvecklingen.

Dokk1 i Århus. Foto: Aarhus Public Libraries.

–  I mitten av 00-talet kom diskussionen om biblioteket som social plats även till Nederländerna. Jag har designat bibliotek i 30 år, men det är bara de senaste 6 åren som jag verkligen har förstått skiftet och sett bibliotekets möjlighet att fungera som ett slags recept för demokrati, folkhälsa och social infrastruktur. Under den här tiden har vi sett två parallella spår i Nederländerna, det ena med nedskärningar och 40 procent av bibliotekens kvadratmeteryta som har försvunnit; och inställningen att ingen behöver bibliotek längre – det räcker med en ipad. Och det andra spåret när människor börjat se bibliotek inte bara som en samling böcker, utan även som ett tredje rum som har en central sociala funktion i samhället.

Hur ser framtiden ut för biblioteken?

–  Framtiden för biblioteken är framförallt som social mötesplats, mitt i hjärtat av samhället. En plats som besökarna får lov att ta i besittning, säger Aat Vos.

Vad behövs där när det gäller design?

– Informella rum, flexibilitet och användarvänliga miljöer; men detta innebär samtidigt en tillbakagång för designers i den roll vi har haft. Även bibliotekarierna roll och funktion förändras och liknar allt mer socialarbetarens eller kunskapsförmedlarens. Vi har utarbetat en modell för att skapa relevanta tredje rum som vi kallar The Butterfly Principles of Design for Programmability, som skapar goda möjligheter för bibliotekarier att lyckas med utvecklingsprojekt.

När vi äntligen får resa, vilket av dina projekt tycker du att vi ska besöka?

– Det som händer i Oslo är väldigt spännande. Jag var inblandad som designkonsult för det nya huvudbiblioteket i Oslo, Deichman Bjørvika, och flera av lokalbiblioteken, och fick möjlighet att skapa en brygga mellan arkitekter, inredningsarkitekter och Deichmans egen organisation. Vi var bland annat inspirerade av biblioteket TioTretton på Kulturhuset i Stockholm.

– Om ni kommer till Nederländerna tycker jag ni ska besöka Huis van Eemnes. Det är ett intressant projekt som kombinerar sporthall, teater och bibliotek, och även har en liten restaurang.

Deichman Grünerløkka i Oslo.