Levande bottenvåningar – på olika villkor

Arkitekten Johanna Gimfjord Nielsens examensarbete på Chalmers tar tag i den ständigt aktuella frågan om levande bottenvåningar och bidrar med en verktygslåda för hur det kan åstadkommas i skilda lägen i staden.

Hur kom du på idén?

– Första tanken grundade sig i ett intresse för hur stor påverkan en utformning av bottenvåningen har på stadsrummet. Man stöter ofta på blanka fasader, stängda lokaler och konstant neddragna persienner i gatuplan, vilket ger en negativ påverkan på både stadsrummet och för de i byggnaden. Något saknades i processen av utformandet av bottenvåningar, och jag ville utforska hur man kunde förbättra det.

Hur har arbetet gått till?

– Det har varit en väldigt intensiv process med teorier så som space syntax och affordances, för att få en bättre förståelse för vad som skapar en levande bottenvåning. Teorin har sedan varvats med många stadspromenader och kartläggningar av bottenvåningar på diverse platser för att även få en verklighetsbaserad grund.

– Det finns många faktorer man kan ta hänsyn till innan man utformar en bottenvåning vilket var rätt överväldigande. Målet var att göra tool-kitet så tillgängligt och logiskt som möjligt men samtidigt träffsäkert och jag behövde därför hitta konkreta mått man kan använda sig av.

Vad är det viktigaste du har kommit fram till?

– I början var tanken att bara fokusera på gestaltningen av fasaden men ju mer jag undersökte ämnet var det tydligt att det inte var i gestaltningen det brast utan snarare en förståelse av vad som kan placeras vart för att kunna bidra till staden bäst, och vad som kan göras på de platser som inte har möjlighet till kommersiell verksamhet.

Vad har du fått för respons?

– Jag har fått jättefin respons! Det är ett ämne som intresserat många då levande bottenvåningar är ett koncept som ofta används när man diskuterar stadsmiljöer, men man har saknat verktyg att förverkliga det bortom de mest kommersiella gatorna. Jag har därför fått väldigt positiv feedback för att jag tog mig an att skapa ett tool-kit med tydliga steg som hjälper läsaren att bedöma platsens rumsliga förutsättningar, vad som är en passande aktivitet just där och vad det i sin tur ställer för krav på fasaden för att ge liv åt staden.

Vad gör du nu efter examen?

– Just nu är jag arbetssökande som de flesta nyblivna arkitekter. I höst fick jag däremot hålla i en workshop för några master studenter i förberedelse för sina ex-jobb, vilket var väldigt kul. Workshopen var baserad på mitt examensarbete och studenterna fick då utvärdera bottenvåningars rumsliga kvalitéer och förutsättningar för att sedan utveckla dem till att ge liv åt staden.

– Det har varit otroligt lärorikt att göra detta examensarbetet och det hade varit himla kul att få fortsätta arbetet med det tool-kit som jag utformat, kanske att man till och med kan få ut det i praktiken.

Examensarbete:

Walls of our public realm – A study of frontage use and design in relation to location

Lärosäte: Chalmers tekniska högskola.

Handledare: Ioanna Stavroulaki

Juryns motivering: ”Juryn uppskattar hur verktyget bryggar mellan teori, strategi och byggd form när den exemplifierar markanvändning i en rik variation av lägen, även de som har långt ifrån kommersiellt gångbara förutsättningar. Genom metoden tydliggörs kopplingen mellan små betydelsefulla beståndsdelar som utformning av bottenvåningar, och de stora sammanhangen som tillsammans bygger en stad med en mångfald av unika kvaliteter.”

Om Johanna Gimfjord Nielsen

”Jag heter Johanna Gimfjord Nielsen, är 28 år och nybliven arkitekt. Jag är från Göteborg och tog min master i arkitektur på Chalmers, kandidaten läste jag däremot på Umeå Arkitekthögskola. Att få ta del av två arkitektutbildningar med olika fokus har varit väldigt givande då det gjort att jag kan uppskatta både de tekniska och konstnärliga aspekterna inom arkitektur. Hållbar stadsutveckling och offentliga rum är något jag brinner lite extra för.”