Disputation i tillämpad stadsbyggnad
I början av november disputerade Matilde Kautsky med avhandlingen Rumsliga spår av samhälleliga förändringar – materiella manifestationer av värderingar i Stockholms skolarkitektur vid institutionen för arkitektur på KTH med inriktning på tillämpad stadsbyggnad.
Matilde blir den andra doktorn inom Arwidssonproffesuren på KTH, och vi på Arwidssonstiftelsen vill rikta våra varmaste gratulationer till henne. Vi bad Matilde berätta kort om sin forskning:
Vad handlar din forskning om, och vad var det som fick dig att intressera dig för just skolor och skolgårdar?
Min avhandling, är en undersökning av hur den byggda miljön kan berätta om samhälleliga förändringar. Med samhälleliga förändringar menar jag idéer och visioner om utbildning, lek och disciplin och hur de får ta plats, vilka rum de får, i staden. Mer konkret har jag undersökt de kommunala grundskolorna och deras skolgårdar i Stockholm över tid, från den äldsta fortfarande använda skolan (Storkyrkoskolan, 1881) till den nyaste när jag började min forskning (Sjöviksskolan, 2019). Det jag har tittat på är dels skolornas läge i staden, deras närvaro, med olika rumsliga mått som centralitet och synlighet, och hur rumsligt inbäddade de är i grannskapet. Jag har även tittat på hur statliga dokument (som Normalritningar och Boverkets riktlinjer), kommunala planhandlingar och den professionella pressen beskriver skolor och skolgårdars program och läge i staden över tid.
Har du upptäckt något i Stockholms skolmiljöer som du inte hade förväntat dig när du började din forskning?
Tidigt under avhandlingsarbetet jämförde jag de faktiska storlekarna på Stockholms grundskolors skolgårdar med statliga rekommendationer för skolgårdars storlek. Det är intressant att se att många av skolgårdarna som byggdes mellan 1940 och 1980 var större än minimumrekommendationen i riktlinjerna från 1920, 1944 och 1955. Det här ser jag som rumsliga spår av en materiell manifestation av värderingar. Värderingarna bakom kan vara flera, och olika, från en vilja att ge ett centralt (och tillräckligt stort) utrymme åt skolan i stadsdelarna, eftersom skolan är en viktig institution i välfärdssamhället, till en ekonomisk situation där markpris och byggkostnader går ihop med kommunens budget, och en stadsbyggnadsvision om skolan som central i stadsdelen.
Vilken roll spelar skolor och skolgårdar för livet i ett bostadsområde, även utanför skoltid?
Det finns forskning som indikerar att skolor och skolgårdar kan spela en roll för livet i ett bostadsområde utanför skoltid, men här skulle mer detaljerad forskning behövas. Exempel på hur skolan och skolgården används efter skoltid är av andra organisationer och för andra aktiviteter, som till exempel föreningsidrott, möten och val. Skolgården kan i tätare stadsdelar fungera som en lekpark och en yta för spontanidrott. Det som kan påverka skolans och skolgårdens roll utanför skoltid är dess läge i stadsdelen, att den ligger nära eller intill ställen där folk ändå rör sig, och dess synlighet och utformning. Om skolgården syns från gatan till exempel och känns inbjudande, så är det troligare att fler spontant vill nyttja den som lekpark, än om den ligger avskild. Användandet av skolan och skolgården utanför skoltid möjliggör sociala kontakter mellan människor som kanske inte möts i vardagen, vilket kan ha en positiv effekt på samhället i stort.
När en stad växer och nya skolor planeras, vilka frågor tycker du att planerare och arkitekter borde ställa sig redan från början?
Utifrån resultaten och diskussionen i min avhandling tänker jag att det är viktigt att reflektera över vilken roll skolan ska ha, som den fysiskt byggda platsen den är i ett grannskap. Vill man att skolan, eller skolgården, ska vara en mötesplats och resurs för stadsdelen efter skoltid, så behöver skolans läge i stadsdelen och hur skolgården är synlig, dess utformning, svara rumsligt på detta, så att arkitekturen kan stödja visionen om skolgården som en mötesplats och resurs. Vill man att skolan ska vara en mer skyddad plats och enbart för de som går där eller känner till den, så behöver dess läge och utformning svara mot detta. Ett tidsperspektiv är också viktigt, det vi planerar och bygger idag kommer förhoppningsvis stå kvar även om 100 år.