Forskning om shoppinggatans framtid

Stadsgatan har en lång historia i våra städer som handels- och mötesplats, men under senare år har dess funktion och roll förändrats. Rosa Danenberg forskar om stadsgatans framtid på KTH och undersöker frågor som; Kommer det finnas fysiska butiker eller blir det en plats som främst erbjuder andra slags upplevelser? Hur viktig är stadsgatan för en stads identitet? Vilka faktorer påverkar stadsgatans attraktivitet?

Text: Veronica Hejdelind

Din avhandling handlar om stadsgator, varför har du valt att skriva om det?

– Jag har länge varit intresserad av gatan som offentligt rum. Gatan, som från början framförallt var en handels- och mötesplats, har alltmer utvecklats till en plats för trafik och trafikfrågor. Idag är till exempel alla gator i Stockholm planerade och förvaltade av Trafikkontoret. I min avhandling har jag valt att fokusera på stadsgator, det man kallar ”high streets” i Storbritannien. Idag har alla väl hört talas om ”death of the high street” – att shoppinggator ekar allt tommare och konsekvenserna det får på det omgivande samhället. Jag blev nyfiken på att veta om motsvarande process pågår i Stockholm. Jag vill till exempel veta; Hur mår våra stadsgator? Är det samma trender som påverkar utvecklingen här som i Storbritannien? Finns det skillnader? Hur ser framtiden stadsgata ut?

Vilka metoder använder du dig av?

– Jag fokuserar främst på stadsgatans bottenvåningar. Jag undersöker hur lokalernas funktion och design, det vill säga storleken och utformningen, samspelar och hur interaktionen mellan det privata näringslivet och det offentliga fungerar. Jag kartlägger även vilka slags butiker som finns, om det är kedjor eller privata småföretag och hur länge de har varit etablerade. Jag tittar även på tillgängligheten och hur det omgivande kvarteret ser ut och fungerar.

– Ämnet är interdisciplinärt. Det behandlar såväl sociologi som ekonomi och urban design och planering, så det kändes logiskt att arbeta med en blandning av metoder. Jag har sammanställt tidigare forskning om samspelet mellan form och funktion på stadsgator för att få en bild av vad vi redan vet om hur olika typologier av områden påverkar sociala funktioner, ekonomier och karaktären på stadsgatan.

– För att undersöka hur en gata har förändrats över tid använder jag Google Streetview som har en funktion som gör det möjligt att gå tio år tillbaka i tiden och se hur gatan såg ut och hade för utbud. Och för att undersöka hur en specifik stadsgata fungerar idag använder jag etnografiska metoder. Jag har intervjuat hundratals butiksägare, människor som rör sig på gatorna och har jag gjort en stor mängd observationer. Jag samlar även statistik för att mäta kvantitativa skillnader. Jag har byggt en databas med 900 butiker fördelade på de fyra olika gator som ingår i min undersökning; Hornsgatan, Odengatan, Hantverkargatan och Götgatan.

Vad är syftet med din avhandling?

– Vi står i dag inför nya stora samhällsutmaningar vilket lett till att hela konceptet ”stadsgata/shoppinggata” börjat ifrågasättas. Min forskning syftar till att försöka svara på frågor som: Kommer shoppinggatan att finnas kvar i framtiden och hur den i så fall kommer att se ut och fungera? Kommer det överhuvudtaget att finnas fysiska butiker att besöka i framtiden? Kan en stadsgata förena en segregerad stad? Kan den vara en social mötesplats för olika grupper i samhället? Hur viktig är stadsgatan för en stads identitet?

–Genom att undersöka hur globala ekonomiska processer som gentrifiering, fastighetsinvesteringar och konsumtionstrender påverkar en lokal gata, vilket har stor betydelse för staden i sig, hoppas jag kunna säga något om framtidens stadsgata – hur den kommer att se ut och fungera som offentlig plats.

Du använder begreppet retail gentrification, vad betyder det?

–Begreppet retail gentrification eller upscaling används för att sätta ord på förvandlingsprocessen när nya butiker inom kategorin som kallas ABC – arts, boutique, cafe – etablerar sig på en stadsgata där den typ av utbud inte funnits tidigare. ABC-butiker karaktäriseras av att det finns relativt få produkter i butiken och att de är riktade till så kallad conscious global lifestyle – medveten livsstil. Etableringen av sådana butiker kan betraktas som ett framsteg för området av fastighetsägare och andra, men det tilltalar främst nyinflyttade med god ekonomi, vars status och intressen butikerna stödjer. Men den arbetarklass som bott i området länge uppskattar ofta de butiker som funnit där, som har bra prisnivåer och ett utbud som speglade områdets invånare. De butikerna brukar försvinna när ett område gentrifieras och det är egentligen de som är unika, som ger stadsdelen eller stadsgatan en identitet. Här i ligger en paradox – en fantasi om autenticitet – faktum är att ju fler homogena livsstilsbutiker det finns desto mindre unikt och identitetsskapande är området.

Vilka slutsatser har du kunnat dra av din forskning så här långt?

–På de stadsgator i Stockholm som jag har studerat har en av två butiker bytt innehåll de senaste tio åren. Utbudet har blivit mer serviceorienterat; antalet restauranger, barer, caféer, take-away-ställen har ökat liksom nagelstudior, frisörer och barberare medan kläd- och skobutiker blivit allt färre. Det är inte förvånande – det är en förändring vi känner av och ser. En mer spännande slutsats som jag kunnat dra var att de butiker som förändrats ofta fanns i mindre lokaler på 50–60 kvadratmeter. Och att de ökande kategorierna – inom segmentet ”food, drink, beauty”– ofta sitter i dessa smålokaler.

– Min slutsats är att smålokaler erbjuder en bra startplats för nya företag att etablera sig då hyran är lägre och att det skapar ett bra ekosystem för stadsgatan som därmed har möjlighet att erbjuda besökaren något nytt, en ny upplevelse. När en större lokal blir ledig kan ett sådant nystartat företag som blivit mer etablerat flytta in. Den här rotationen, förändringen av en gata är intressant både för dem som bor här och människor från andra stadsdelar.

–Jag undersökte även om det finns kedjor eller mest småföretag på de stadsgator som ingår i min studie. Även om det pratas om butiksdöden, kunde jag konstatera att mer än 50 procent av lokalerna på dessa stadsgator fortfarande hyrs av småföretagare och att antalet internationella och nationella kedjor ökar men inte särskilt mycket. Framgångsrika restaurangkedjor brukar öppna en andra eller tredje franchise på en stadsgata i en annan stadsdel. Det är ett tecken på att det finns entreprenörer som expanderar – men det innebär samtidigt en risk att utbudet blir likriktat – att det plötsligt finns till exempel en Fabrique i varje stadsdel utmanar den lokala identiteten. Flera av dessa mer etablerade lokala kedjor har en form eller design som kan anpassas till olika storlekar på lokaler, vilket är en viktig del av deras framgång. Tidigare hyrde kedjor ofta stadsgatans större lokaler men nu söker också de allt oftare mindre lokaler med lägre hyra vilket tenderar att konkurrera ut de mindre företagen, då kedjorna har bättre kapacitet att betala hyra och teckna längre kontrakt. Det är intressant att följa utvecklingen av kedjorna och hur det påverkar på stadsgatans identitet i framtiden.

Hur har Corona-pandemin påverkat stadsgatornas butiksägare?

–Jag har intervjuat 125 småföretagare under pandemin. Hälften av butiksägarna som jag pratade med hade förlorat 50 procent av sina inkomster – mode/klädbutiker har tappat 60 procent, restauranger 45 procent och ”beauty” 34 procent . Men vissa har fått ökade inkomster, så som bokhandlare, konstnärsmaterialbutiker, cykelverkstäder, järnhandlare och butiker som säljer produkter för renovering.

Vad hoppas du att din forskning kan bidra med?

–Jag hoppas att den kommer att öka förståelsen för hur en stadsgata fungerar och att den kan användas både i planeringen av stadsgator i nybyggda stadsdelar och i omprogrammeringen av shoppingstråk som idag lockar färre besökare. Stadsgator är viktiga leder i staden, när de fungerar väl är det en stads ryggrad, som håller den upprätt och kommunicerar väl med resten av stadens olika lemmar och leder. Stadsgatan med sina aktiva bottenvåningar, fungerar som en tjänst för stadsdelen – en viktig plats för rekreation, möten och service för dem som bor i närområdet och för tillresta som gör ett besök för att handla och träffa vänner. De som bor där möter de tillresta vilket skapar en bra blandning av människor med olika bakgrund, ålder, kön – de dras till stadsgatan för att den kan erbjuda en bra blandning av aktiviteter. Därför har stadsgatan kunnat anpassa sig så väl till olika samhällsförändringar i närmare hundra år. Hornsgatan är till exempel byggd för hundra år sedan – den har en bra förmåga att kunna anpassa sig till nya förhållanden. Det är en viktig förutsättning för framtidens stadsgata.

– Ett exempel på hur viktigt mångfald och blandning av aktiviteter och utbud är för en stadsgatas överlevnad är Drottninggatan i Stockholm. Under pandemin tömdes den i stort sett helt. Stockholmare såg kort sagt ingen anledning att åka dit. Kontorsarbetare som tidigare gjorde sina ärenden jobbade hemifrån och det fanns inga turister eller besökare från förorterna. Drottninggatans monokulturella utbud med fokus på konsumtionsvaror snarare än upplevelser, möten och lokalservice gjorde den ointressant. Det stod i stark kontrast till Hornsgatans mer diversifierade utbud av butiker, upplevelser och service – med allt från dansstudio till blomsteraffär – som visade sig mer resilient. Det bor många människor i området runt Hornsgatan och folk reser dit för att handla, mötas och uppleva. Detta visar att framtidens shoppinggata måste ha kapacitet att kunna anpassa sig för att överleva.

 

Rosen Danenbergs avhandling har den preliminära titeln The Future of street-based retail och förväntas vara klar i början av nästa år.