Innovation på gatunivå

Innovationsmyndigheten Vinnovas satsning på gatan som en plats för ”utmaningsdriven innovation”, med syftet att snabba på omställningen till hållbar mobilitet, har finansierat två projekt, som båda har samverkat med Stockholms stads satsning Framtidsgator. Spacescape som driver ett av projekten presenterar nu sin utvärdering.

Text: Kris Johnson-Jones

– Vårt forskningsprojektet Smarta gator har syftat till att ta fram nya gatuprototyper för en mer hälsosam stad – dels genom att skapa gatumiljöer som är mer anpassade för klimatförändringar, dels genom att stötta hållbara transporter, säger Tobias Nordström som är planeringsarkitekt och partner på Spacescape.

Med en rad designprinciper som ökad flexibilitet, lägre hastighet och mer grönska i stadsrummet har man velat testa vad som krävs för att gradvis kunna omvandla våra gator. Gatornas omdaning är tillfällig, en testbed, då permanenta omvandlingar är väldigt kostsamma. I samarbete med Stockholms stad valdes tre gator ut för pilotprojektet. På samtliga görs en satsning på att skapa säkrare skolvägar och att undersöka hur barnen själva vill att framtidens gator ska se ut.

– Vi lät barnen designa gatan med hjälp av en möbelatlas, en uppsättning möbler och funktioner som en gata kan tänkas inrymma. Ett av målen var att få ner hastigheten på trafiken på gatan. Mycket av det som kom fram i dialogen med barnen och skolan handlade om hur de nya vistelseytorna på gatorna skulle fyllas. Sedan byggdes detta upp som prototyper för att göra före och efter mätningar i syfte att undersöka hur platsen upplevs vad gäller trygghet, flöden och hastighet.

– Vanliga lokalgator har omreglerats till gångfartsområde eller gågata, vi har byggt möbleringar för att få till vistelseytor, och staden har lånat in bänkar och odlingskärl.

 

I rapporten samlas nu de lärdomar man gjort för att se vad som kan förbättras inför permanenta lösningar.

– Vi behöver mer multifunktionella gator framöver. Smarta gators syfte är att komma fram till en gatuguide, med ett antal olika gatutyper och förslag på hur de kan omvandlas. Det handlar om att ta plats från biltrafik, ge utrymmet till annat som vi behöver och att stegvis disponera om gator.

Smarta gator har gjort ett gatufunktionsindex med 100 viktiga funktioner som en gata kan ha – eknomiskt, trafikalt, ekologiskt, socialt och tekniskt.

– Under pandemin har man snabbt ställt om i många städer och visat på gatuutformningens betydelse – när omvärlden snabbt förändras så blir gatan en viktig resurs. Det visar till exempel hur otroligt viktig gatans grönska kan vara – för att ge skugga, hantera dagvatten och vara spridningskorridorer för växt och djurliv. Men också för att ge mer plats för gående och cyklister när färre kan använda kollektivtrafiken.

Vad är det viktigaste som framkommer i rapporten?

– Att det med ganska små medel går att dämpa hastigheten vilket i sin tur förbättrar trafiksäkerheten och ökar antalet andra möjliga sociala funktioner ganska så radikalt.

Utvärderingen visar också på utmaningar. Det är en väldigt vacker idé att man ska flytta ut ägandeskapet till medborgarna genom exempelvis konstväggar, uteklassrum och odlingslådor, men i realiteten har det inte fungerat.

– Till viss del kan det förklaras med Covid-situationen men antagligen hade det varit bra med någon form av ”kontrakt” mellan staden och de aktörer som kan tänkas vara delansvariga för skötseln. Och om platserna inte används är det lätt att det tas över av klotter och klotter kan sprida sig och upplevas som otryggt av en del människor.

Det är viktigt att komma ihåg när man jobbar med testbäddar, menar Tobias Nordström, att de ska fungera inte bara under invigningen utan under hela testperioden och att drift och underhåll då är viktigt.

– Drift och underhåll är så extremt viktigt för att bygga förtroende – det måste finnas en plan för det under projektets gång där det tydligt framgår vem som ansvarar för säkerhet och renhållning samt sanering av eventuellt klotter.

– Alla de här tre gatorna är lokalgator vid skolor med lite trafik där det finns alternativa vägar för biltrafiken att välja. Det har gjort att trafikflödena minskat ganska kraftigt på gatorna samtidigt som de varit tillgängliga hela tiden. Skulle man skala upp projektet innebär det att en stor del av våra städer skulle kunna bli betydligt mer trygga än de är idag, men samtidigt skapas det då mer trafik på de lite större gatorna. Många städer har ju en strategi att styra om och minska bilismen – att stegvis minska framkomligheten och öka konkurrensen för andra färdmedel.

Men varför gör man inte mer radikala satsningar i Stockholm tror du, istället för att ha testbäddar på tre små gatstumpar?

– Det handlar om en politisk process och om lagar och regler. Genom testbäddar kan vi undersöka hur en omvandling kan se ut och förhoppningsvis också inspirera till fler omvandlingar. Lite som ”urban akupunktur”! Vi kommer också att behöva en kombination av olika smartare gatutyper, och vi behöver omdisponera så vi får mer plats för delad mobilitet och vistelseytor, med mer plats för yteffektiva transporter som gång och cykel och mindre plats för privata bilar.

Nästa steg för Smarta gator blir att söka medel för att göra testbäddar för andra gatutyper med mer biltrafik, och då även undersöka själva beslutsprocesserna.