Grönare skolgård för lek och rörelse

Under torsdagen gjorde Arwidssonstiftelsen ett besök på Solbergaskolan i Älvsjö tillsammans med bland andra Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholm (S), och Sofia Eskilsdotter, landskapsarkitekt och växtvalsspecialist. På skolgården har asfalt bytts ut mot 23 nya träd, ätbara växter, en miniskog och gångar av bambu. Skolan är en av fem i Stockholm som byggts om det senaste året i en stor satsning på grön, klimatanpassad skolmiljö som är tänkt att bli en ny standard för hur svenska städer bygger för sina barn.

Projektet är ett samarbete mellan Stockholms stad, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Arwidssonstiftelsen som alla har olika kunskaper och uppdrag.

Under studiebesöket fick deltagarna se hur skolgården frodades och höra Sofia Eskilsdotter berätta om hur hon resonerat kring växtvalen:

– Det är roligt att se hur växterna i leklandskapen tar sig finfint trots en rekordtorr sommar. Vi ville fokusera på riktigt robusta växter som tål – och till och med gillar – att barnen leker runtomkring dom. Det kan handla om att stammar och skott är sega och hårda men också att nya skott lätt kan växa ut om delar av växten slits eller går sönder. Vi brukar skämta och säga att barnen är som en elefanthjord som går fram på skolgården, och därför är det viktigt att marken tål det. Vi har skapat en bra jord som tål de små elefantungarnas lek.

Barnen på Solbergaskolan tycker att det är kul att kunna klättra och gömma sig bland grönskan, men de är lite otåliga att staketen som skyddar grönskan medan den växter upp ska tas bort. På det får de vänta till 2027.

Anna Jerlmyr, vd på Arwidssonstiftelsen berättar om anledningen till att stiftelsen vill bidra till projektet:

–Varför vi engagerar oss i det här är egentligen enkelt: barn rör sig mer när miljön bjuder in till lek, och gröna skolgårdar gör precis det. Det här är ett av de områden där vår stiftelses erfarenhet av landskapsarkitektur verkligen kan göra skillnad, och Solbergaskolan visar vad som är möjligt när kommun, forskning och filantropi samarbetar.

Tanken med projektet är att skapa höga lekvärden, stötta undervisning och rastverksamhet och förbättra elevers hälsa. Skolgårdarna ska även bidra till stadens biologiska mångfald och vara bättre anpassade till ett förändrat klimat.

SVT var också på plats under besöket och inslaget kan man titta på här.

 

Snabbfakta:

• Fem skolgårdar i Stockholm har byggts om till gröna, klimatanpassade lekmiljöer sedan sommaren 2025. På Solbergaskolan har bland annat 23 nya träd, en miniskog med ätbara växter, bambugångar och en grön kulle tillkommit.
• Satsningen bygger på ett politiskt mandat i Stockholms stad sedan 2015/2022, och planteringarna hägnas in fram till 2027 för att hinna etablera sig.
• Projektet finansieras och drivs gemensamt av Stockholms stad, Karolinska Institutet, Cancerfonden och Arwidssonstiftelsen.
• Karolinska Institutet följer projektet forskningsmässigt för att studera hur de nya miljöerna påverkar barns hälsa och rörelse.
• Barnen är själva med i referensgrupper som tycker till om förslag och utvärderar resultatet, i linje med barnkonventionen.
• Arwidssonstiftelsen bidrar med landskapsarkitektonisk spetskompetens, bland annat en växtvalsspecialist som jobbar med hela kedjan från plantskolor till byggledare, fastighetsägare och skolor.
• Städer som Paris och Köpenhamn har länge arbetat med att omvandla hårda skolgårdar till gröna, nu tar vi det vidare till Stockholms stad.