Helhet och överblick i fokus på 2026 års nationella möte i tillämpad stadsbyggnad

Hur skapar vi städer och samhällen som håller över tid, och hur säkerställer vi att våra visioner och planer också blir verklighet? Det stod i centrum när KTH tillsammans med Arwidssonstiftelsen den 15 oktober samlade forskare, kommuner, myndigheter och yrkesverksamma inom stadsbyggnad till årets nationella möte i tillämpad stadsbyggnad.

Årets tema, Helhet och överblick, belyste vikten av att se stadsutvecklingen i ett större sammanhang. Genom forskning, konkreta exempel och gemensamma samtal diskuterades hur vi kan stärka kopplingen mellan strategisk planering, genomförande och långsiktiga samhällsmål.

Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH, inledde dagen med frågan om hur vi planerar för en framtid vi ännu inte känner. Klimatförändringar, demografiska förändringar och social segregation ställer nya krav på planeringen och på vår förmåga att ompröva tidigare antaganden.

Lukas Ljungqvist och Eveliina Hafvenstein Säteri, Stockholms stad talade om vikten av planering och uppföljning, att man också följer upp att genomförandet har förändrat det vi ville uppnå i stadsrummet. De berättade hur Stockholms stad arbetar med digitala stadsformsmodeller, hur de används för att analysera, följa upp och bättre förstå vilka effekter stadsutvecklingen faktiskt får, men också hur detaljplaner kan anpassas till framtiden.

Therese Larsson Seglert från Östersunds kommun belyste utmaningarna med att bedriva långsiktig strategisk planering i en snabbt föränderlig omvärld, där nya behov och målkonflikter från olika myndigheter behöver hanteras inom en kommun.

Lennart Andersson, Sveriges riksarkitekt, Boverket lyfte behovet av stärkt nationell samverkan och vikten av att bättre ta tillvara och utveckla värdena i den redan byggda miljön. Ett återkommande budskap var behovet av att tydliggöra ansvar, skapa bättre förutsättningar för samverkan och se konsekvenserna av olika vägval i ett större perspektiv.

Anna Olsson och Malin Klarqvist, Göteborgs stad, berättade om hur kommunen arbetar med en mer sammanhållen stadsbyggnadsprocess, från tidig planering till genomförande och förvaltning, med GIS och stadsformsanalyser som viktiga verktyg.

Lars Marcus, professor vid Chalmers, reflekterade över akademins roll idag och var stadsbyggnadsprofessionen är på väg framöver, och dess roll att förvalta mark och infrastruktur till kommande generationer. Han betonade stadsbyggnadsprofessionens särskilda kunskap om hur stadens rumsliga strukturer påverkar människors livsvillkor och stadens långsiktiga utveckling.

Johannes Tovatt, arkitekt på Sweco, gav avslutningsvis ett internationellt perspektiv genom sitt arbete med återuppbyggnaden i Ukraina, där behovet av att skapa tillgängliga och fungerande stadsmiljöer måste förenas med respekt för platsens historia och identitet.

Under dagen delades även Arwidssonstiftelsens masterpris 2026 ut till Hanna Galas, Lunds universitet, för hennes examensarbete om hur en järnvägsbarriär i Warszawa kan överbryggas och stadsdelar knytas närmare varandra.

Tack till alla talare, deltagare och samarbetspartners – och särskilt till de studenter och forskare som driver utvecklingen framåt med ny kunskap och nya idéer.

Tillsammans fortsätter vi att utveckla kunskapen om hur vi skapar goda och hållbara livsmiljöer för framtiden.

Välkomna tillbaka 2027 till den Nationella dagen inom tillämpad stadsbyggnad!