Av: Alexander Ståhle

”This is a democratic paradise!”. Enrique Penalosa var påtagligt berörd. Skanska hade bjudit in Bogotas berömda borgmästare för att föreläsa om hållbar stadsutveckling under Almedalsveckan och vi tog en gemensam promenad genom Visby stadskärna.

Från en stadsforskares perspektiv är Visby och Almedalsveckan det mest fascinerande studieobjekt en kan tänka sig. Under Almedalen förstärks allt som har med urbana frågor och planering till sin extrem, vilket gör det särskilt intressant att studera hur städer och stadsmiljöer fungerar. Till exempel får många känna på hur en bostadsmarknad fungerar under hårt tryck, vad som är effekterna av stor efterfrågan och begränsat utbud i centrala lägen – priser går upp och bostadssökande trycks ut i periferin. Stadsmiljön befolkas också på ett sätt som många andra svenska stadskärnor skulle drömma om, men som säkerligen är något vi kommer se mer av i framtiden. För en stadsplanerare eller en fastighetsutvecklare är stadsmiljön det absolut mest centrala och var de bästa och mest populära platserna uppstår avgör om ett projekt eller en plan är lyckad eller inte.

2015 fick Spacescape i uppdrag av medlemsorganisationen Fastighetsägarna och Region Gotland att studera stadslivet i Almedalen. Vi genomförde gångtrafikräkningar, platsobservationer, GIS-analyser av seminariegeografin, stadsrummet och gatunätet. Analyserna visar det vi sett i alla städer. De mest befolkade stråken och mötesplatserna följer stadens struktur, hur centralt gator och torg ligger i strukturen. Det är alltså i hög grad givet var de populäraste platserna uppstår, om man har kunskap om var stråk och destinationer är lokaliserade. Denna kunskap om vad vi kallar ”den andra stadsformen” är grundläggande i planeringen av framtidens städer och stadsmiljöer. (Den första stadsformen beskriver det estetiska uttrycket – stadsbilden.)

Att promenera längs Hästgatan under Almedalsveckan är ett skådespel. Där syns den unga aktivisten som passionerat diskuterar klimatfrågor bredvid den erfarne politikern som skickligt navigerar bland lobbyister och journalister. Analysen visar att Hästgatan, tillsammans med Donnersgatan, är de mest frekventerade stråken. Dessa gator fungerar som stadens ”kroppspulsåder”, där tusentals människor rör sig i en jämn ström från morgon till kväll. Under lunchtid, när gångflödena når sin peak, är de lika stora som Drottninggatan i Stockholm. Restauranger och caféer är fullsatta, och samtalen böljar fram och tillbaka över borden. På kvällen tar Donnersgatan över som aktivitetsplats, när människor söker sig till dess många uteserveringar för att koppla av efter en lång dag av seminarier och möten.

I Almedalen är Donners plats centrum – det är här man når flest seminarier och restauranger på kortast tid. Här vistas flest folk, här passerar flest. Om någon plats skall koras till den bästa mötesplatsen i Almedalen, så är det Donners plats. Här sker de mesta möten, både planerade och spontana, vilket gör platsen till ett nav för social och politisk interaktion. Almedalsparken har en självklar komplementär roll, med sin lugna och gröna karaktär. Här kan man slå sig ner på gräset eller en parkbänk, och reflektera medan man lyssnar på ett tal eller bara njuter av utsikten över vattnet. Stortorget och S:t Hansplan är andra viktiga platser, var och en med sin egen unika karaktär och funktion.

Att skapa bra mötesplatser handlar om att hitta den rumsliga balansen mellan centralitet och avskildhet, socialt mellan interaktion och reflektion, och Visby stadskärna är ett utmärkt exempel på detta. Man kan säga att stadsmiljön i Visby har skapat fenomenet Almedalen. Almedalen skulle aldrig kunna uppstå eller fungera på Stockholmsmässan, Sthlm Xpo eller Svenska mässan i Göteborg. Aldrig! Därför att dessa platser aldrig kommer kunna erbjuda samma mångfald av lägen, platser, rum eller lokaler som en stadskärna. Det är i staden som demokratin lever och förnyas, inte i ”anläggningar”. Samtidigt ger Almedalen tillbaka till Visby genom nya rum och platser, även socialt och inte minst ekonomiskt. Det för tankarna till Järvaveckan, nu förlagd på en idrottsplats, mellan stadsdelar. Ja, det för folk samman mellan stadsdelarna i Järva, vilket vi visat i vår studie för Arwidssonstiftelsen. Men, vad hade hänt om Järvaveckan i stället skulle hållas inne i Rinkeby-Tensta, så besökare från hela Sverige befolkade lokala föreningslokaler, restauranger, torg, gator, gårdar, som i Visby?

Många klagar på Almedalen, att den är tråkig, jobbig, elitistisk med mera. Både de som är där och de som inte åker dit. Är det något i den svenska attityden att snacka ner sociala sammanhang? Man vill distansera sig. Men. Att promenera runt med Enrique Penalosa, en erfaren politiker från en helt annan del av världen, öppnar ögonen för detta fantastiska demokratiska fenomen, medskapat av stadsmiljön. Tusentals seminarier öppna för alla och en stor del av Sveriges ledare och beslutsfattare gående fritt på gatorna att ses och mötas. Jag har sett det med egna ögon. Möten som aldrig annars hade det skett. Samtal som aldrig hade uppstått. Åsikter och idéer som bryts på nya sätt.

Allt blommade ut när Enrique stod på Skanskas scen inför hundratals samhällsintresserade och utropade; ”Stop building highways for cars through our cities!” Vilket nog kom som något av en chock för byggaktörerna i rummet. Han fortsatte; “Sidewalks and public spaces are the most important part of a democratic city!” Inget kan vara mer sant för Almedalsveckan i Visbys bilfria stadskärna.

 

Alexander Ståhle har doktorerat i stadsbyggnad vid Arkitekturskolan KTH i Stockholm. I sin forskning har han utvecklat analysredskap för stadsbyggnad som sociotopkartan och Place Syntax Tool. På Spacescape har Alexander bland annat lett projekten Värdering av stadskvaliteter, Bostadspotential Stockholm, stadsbyggnadsstrategi för Nya Kiruna, och Nya Slussen. Han är en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom stadsutveckling och har som VD och projektansvarig utvecklat Spacescape till en av Sveriges ledande stadsbyggnadskonsulter.