KTH-samarbete om sociala analysverktyg

Ann Legeby, som innehar Arwidssonprofessuren i Tillämpad stadsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan, håller just på att avsluta första delen av ett arbete som gjorts tillsammans med Stadsbyggnadskontoret i Stockholm och som undersöker vad olika stadsbyggnadsinvesteringar får för konsekvenser med särskilt fokus på sociala aspekter .

Forskningsprojektet innehåller kompetensutveckling och pilotstudier som utforskar metoder för att arbeta med stadsrumsanalys och få ett bättre design- och planeringsstöd. Grundidén är att titta på vad olika stadsbyggnadsinvesteringar får för konsekvenser med särskilt fokus på sociala aspekter. Om kommunen har som mål att skapa jämlika livsvillkor och utjämna livschanser, behöver man titta på vilka stadsdelar som har det relativt sett sämre än andra. Annars blir det svårt att uppfylla den målbilden.

– Det vi försöker göra i forskningsprojektet är en kartläggning av hur tillgängligheten till samhälleliga resurser ser ut i Stockholm. Om man till exempel gör ett stadsbyggnadsprojekt där man planerar en ny skola eller sportanläggning, då är det viktigt att förstå vad det kan bidra med på den platsen eller om det egentligen behövs mer någon annanstans. Samarbetet handlar om att börja arbeta med den här typen av stadsrumsanalyser i det dagliga jobbet, säger Ann Legeby.

Forskarna på KTH och tjänstepersoner på Stadsbyggnadskontoret sätter tillsammans upp upp metoder för hur man kan göra en tillgänglighetsatlas över vilka resurser som finns i olika delar av staden. När det är gjort kan man jobba med den sociala profileringen.

– Först kartlägger vi vilka kollektiva resurser det finns i stadsdelen och överlappar det sedan med information om dem som råkar bo där just nu; inkomster, sysselsättningsgrad och så vidare. Det är parametrar som ändras mycket snabbare än vad den byggda miljön gör.

Vad finns det lokalt? Finns det bokningsbara idrottslokaler, museer, kulturhus, samlingslokaler, folkets hus eller liknande, det är viktigt att kartlägga, inte minst eftersom stadsdelar som präglas av trångboddhet har större nytta av kollektiva resurser och det främjar demokratin.

– En del av samarbetet har handlat om utbildning och kompetensutveckling. Vi har haft en serie utbildningar för tjänstepersoner på Stockholms stad, med föreläsningar och litteraturstudier. Tanken är att de ska lära sig mer om hur man kan göra den här typen av stadsrumsanalyser och sätta ljuset på hela kedjan, från datainsamling, analys och som designstöd i stadsbyggnadspraktiken. Det kan vara väldigt svårt med utbyte av data mellan förvaltningar; det finns inga rutiner för hur ofta man ska uppdatera och hur, eller hur det säkerställs att alla har rätt data.

Planering och arkitektur fungerar som en stor resursföreldningsmaskin. Var man väljer att gå in och satsa eller var man låter bli att investera kommer att ha genomslag lång tid framöver, därför är det viktigt att kunna visa vad valen ger för resultat och effekter.

Anställda på stadsbyggnadskontoret har fått fyra stora föreläsningar och litteratur att läsa. Och en mindre grupp ska få mer kunskap för att förbättras i sin beställarroll när man köper upp konsulter, men också få tillräcklig träning för att göra eget arbete internt. Viktigt är också att framöver hitta arbetssätt och system för att få data med tillräcklig kvalitet och aktualitet. Det är en mindre grupp personer som kan göra analyser på uppdrag av sina kollegor eller som delar med sig av kunskap till byggherrar och andra.

– Det har varit ett superroligt projekt! Jättemycket jobb har gjorts på stadsbyggnadskontoret och det är fantastiskt om vi på KTH kan bidra till att ta ytterligare några steg på vägen. Vi har fått väldigt fin respons från alla som deltagit och haft många intressanta diskussioner. Nu knyter vi ihop säcken för etapp 1 och vi hade en avslutande workshop där vi gick igenom de analyser som ett dussintal personer på förvaltningen har gjort, säger Ann Legeby.

Till hösten börjar ett liknande projekt i Göteborg där Chalmers jobbar tillsammans med Göteborgs stad, och Ann Legeby kommer att bidra från KTH.

Gör varje kommun ensamt det här arbetet från grunden?

– Vi uppvaktar ständigt Boverket i den här frågan, eftersom vi tycker enskilda kommuner drar ett allt för tungt lass med att utveckla kunskap och arbetsmetoder och finansiera forskning kopplat till detta. Här vore det rimligt med ett större stöd från den statliga nivån. De små kommunerna behöver ett nätverk. Vi jobbar även med att försöka lyfta samarbetet till Stockholmsregionen – datadelning till exempel; vissa saker lämpar sig bättre att göra på regional nivå.