Malmö investerar socialt

Efter de lyckade erfarenheter med gröna obligationer har Malmö stad börjat utforska hur de kan sätta upp sociala obligationer. Claes Ramel är finanschef på stadskontorets finansenhet och håller på att sätta ihop den grupp som ska jobba fram Malmös första sociala obligationer.

– Vi har framför oss en ganska omfattande resa. En arbetsgrupp och en styrgrupp ska tillsättas som består av kollegor från Stadskontoret och andra förvaltningar och stadens bolag. Med start i höst ska arbetsgruppen besöka alla förvaltningar och stadens bolag för att reda ut på vilket sätt som stadens investeringar kan anpassas för att förstärka positiva sociala effekter. Vid den här tiden nästa år hoppas jag att vi kan ha stadens sociala ramverk på plats och ge ut sociala obligationer, säger Claes Ramel.

Det är institutionella investerare, som pensionsfonder, som lånar pengar till staden. Dessa investerare har blivit intresserade av Malmö stads investeringar på ett nytt sätt tack vare de gröna obligationerna, och nu vill man veta mer hur deras pengar används för att göra nytta på ett hållbart sätt.

De gröna och sociala obligationerna är ett nytt sätt att finansiera kommunal verksamhet där kommunen tydligt redovisar var pengarna ska användas.

– Det vi har pratat om att adressera med de sociala obligationerna är hälsa, utbildning, trygghet och säkerhet.

I förarbetet har man sökt inspiration i andra länder – som till exempel municipality finance som finns i Finland, de tyska regionerna, initiativ i Nederländerna och Spanien – men de utgår från ”social housing” och är därför de inte överförbara till svenska villkor.

– Men billiga bostäder har vi pratat om, hur vi skapa förutsättningar för att bostäder byggs på ett smartare och billigare sätt.

Kriterierna för vad som sociala investeringar kan vara tänker sig Claes Ramel i det här läget utifrån olika synvinklar:

– Du kan exempelvis tänka på VAR du lägger en skola och var du lägger en park och det i sig kan vara kriterier för sociala investeringar. Man kan också tänka sig att den byggs på ett speciellt sätt eller används på ett visst sätt. Skulle man kunna använda en skola inte bara mellan klockan 8 och 15 så tycker vi att det är väldigt bra. Vi måste våga tänka lite nytt kring skolor och till exempel öppna upp för civilsamhället. Men det kostar att drifta och underhålla för det blir förstås ett annat slitage.

På vilken plats, för vem och hur byggnaden används – det är alltså tre av perspektiven som kan ha sociala dimensioner. Sedan behöver man skissa på vad kan det ge för effekter, kvantifiera och kvalificera och sedan går förslagen på remiss till förvaltningarna.

– Vi har av tvingande skäl en tvåstegsraket och måste tala dels med dem som bygger skolorna och med dem som använder skolorna, det vill säga de pedagogiska förvaltningarna.

Efterfrågan har hittills varit större än tillgången på de gröna obligationerna Vilket inneburit att Malmö stad kunnat låna runt 0,02% billigare än annars

– Men sociala obligationer ger inte staden mer pengar utan det handlar istället om hur vi jobbar och planerar kring investeringarna med de pengar som staden ändå lånar. Vi kommer inte att välja bort en grön investering mot en social. Även om hållbara investeringar är bra på sikt så kan det initialt bli dyrare. Alla kommuner har med mer utgifter och mindre intäkter på grund av demografin (färre ska försörja fler). Staden har effektiviseringbehov och behöver hitta lösningar som är hållbara och effektiva och gärna billigare/effektivare.

Men enligt Claes Ramel är det egentligen inte just finansenheten som har behovet att låna upp med sociala dimensioner, pengarna lånar de i vilket fall som helst på olika sätt. Via stadens gröna obligationer tilltalar staden långivare med fokus på hållbarhet. Med sociala obligationer får staden ytterligare en hållbar dimension. Förhoppningen med sociala obligationer är att det hjälper staden att fatta ännu klokare beslut kring de nödvändiga och dyra investeringarna som staden ändå måste genomföra för att möta behoven i en växande stad.

– Men det är fortfarande vi på finansenheten som driver frågan framåt; vi får inte mer pengar för att vi skapar sociala obligationer, men vi kanske kommer att kunna låna lite billigare eller hitta några nya finansiärer. Och när vi framöver genomför nya investeringar så vet vi besluten är tagna utifrån både miljömässiga och sociala perspektiv.