Den här sommaren har fem av Stockholm kommuns skolgårdar ”förgrönats”. Utbildningsförvaltningen i Stockholm har sedan 2015 renoverat fem skolgårdar per år, med en paus under pandemin.
De senaste åren har kopplingen mellan klimat och hälsa blivit allt tydligare när vi letar lösningar på samhällets utmaningar. En stad som är välplanerad och grön påverkar vår hälsa positivt och är samtidigt bättre på att hantera effekter av klimatförändringar som värmeböljor och skyfall. Med utgångspunkt i forskningen har vi landat i att skolgårdarna är en nyckel för att nå största möjliga effekt och genomslag med en grönare stad. I skolan samlas alla barn och det finns alla möjligheter att arbeta för att utjämna orättvisa i hälsa. Skolorna är jämnt spridda över hela staden, och skolgårdarnas hårda asfaltytor bildar värmeöar heta sommardagar och har ofta en dålig artrikedom.
Vi vill med satsningen Grön och Aktiv Skolgård, där Arwidssonstiftelsen är samarbetspartner, visa att gröna och väl gestaltade miljöer lockar fler barn till varierad lek och aktiv rörelse. Samtidigt blir biodiversiteten större, grönskan ger skugga och svalka varma dagar, luftkvalitén blir bättre och skolgårdarna kan bättre att ta hand om vatten. På lång sikt blir det en win, win, win för barnen och kan samtidigt spara mycket pengar till samhället.
Rapporten beskriver projektets olika delar, och ger röst åt några av de många perspektiv och personer som är inblandade.
Längst bak i rapporten finns lästips och länkar till fakta och forskning om gröna skolgårdar och kvalitativa lekmiljöer.
Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention), artikel 3