”Det traditionella innehållet är inte längre relevant”

Efter en process på närmare 30 år fick biblioteksväsendet i Oslo sitt nya tempel på plats; Deichman Bjørvika. Biblioteket öppnade 18 juni 2020 och ligger nu och solar sig på kajen mitt emot Operan.

Text: Kris Johnson-Jones

– Min föregångare ägnade hela sin gärning åt att förklara varför man inte kunde använda det gamla huvudbiblioteket längre, säger Oslos bibliotekschef Knut Skansen. Men till slut fick vi allmänheten och politikerna att känna att ett nytt bibliotek skulle kunna vara ett hus för människors sociala behov och inte för att lagra böcker.

Ofta är det tillfälligheter som avgör om och när en så här stor satsning beslutas, i fallet Oslo blev avgörandet en byteshandel. 2005 fick biblioteket tomten på Bjørvika mot den betydligt mindre lämpade tomten de fått vid nya Vestbanan och som istället staten ville ha till det nya Nationalmuseet.

– Ett modernt bibliotek som ska möta människor måste ligga där folk rör sig. Det behövdes fler kulturinstitutioner till Bjørvika och jag tror att politikerna i Oslo till sist såg vilken möjlighet som finns i biblioteket som kulturarena. Men först behövde de förstå vad ett bibliotek är.

Knut Skansen menar att det är samma problem för arkitekter som ska rita ett bibliotek – arketypen bibliotek ligger där bak i huvudet, det gamla huset med långa rader av böcker. Det blir en stor utmaning att förklara varför man ska bygga ett hus fullt av böcker i en digital tid.

Det gäller att först avlära sin bild av bibliotek är och förstå att det istället är en social plattform för kunskap och lärande och delning som är helt gratis – när du börjar få det perspektivet blir platsen en annan.

Bibliotek är delningsekonomi från början – det handlar om medborgarskap och att mötas i samma rum. Det bygger tillit i samhället Och kan motverka ensamhet genom hela livet och för alla generationer. Med det perspektivet blir böckerna och bokhyllorna bara medel – istället för det centrala som det var i det gamla biblioteket. Denna transformation måste du jobba väldigt hårt för att få beslutsfattarna att förstå, men när poletten väl trillar ned så älskar de den!

Det är svårt att se resultat direkt under ett år som 2020, men under de första månaderna Deichman Bjørvika hade öppet kom 8 000 besökare per dag, mot 1 000 i det gamla huvudbiblioteket. Detta trots restriktioner.

– Vi är väldigt nöjda med resultatet trots allt, även utlånen ökade kraftigt. Men många arrangemang har inte kommit igång.

Vad tycker personalen så här långt?

– Vi är inne på en resa från att jobba i ett gammalt hus med många begränsningar till ett nytt hus med många möjligheter.

En stor förändring är att det är mycket mer självbetjäning och att huset har långa öppettider, klockan 8–22 nästan varje dag året om. Knut Skansen berättar också att kompetensbehovet har ändrat sig, och det behövs fler anställda med teknologisk och digital inriktning.

– Det är en brytningstid i yrket och vi anställer många olika slags kompetenser i organisationen. Den digitala kompetensen är väldigt ojämnt fördelad i vårt samhälle och biblioteken behöver erbjuda nya typer av tjänster inom det området för att fler ska kunna lära sig. Det behövs också fler som kan producera olika typer av arrangemang.

Bör biblioteksutbildningarna ändras för de här nya behoven? Eller ska olika yrkesgrupper arbeta tillsammans på biblioteken?

– I Norge inleds bibliotekarieutbildningen med en bred plattform och sedan specialisering mot olika praktiska inriktningar och det kommer säkert at fortsätta, men inte metadata, vi behöver väldigt få bibliotekarier som jobbar med metadata. Samtidigt är det en enorm skillnad på stora och små bibliotek. På ett stort som Deichman Bjørvika behövs många olika slags kompetenser och det kan inte enbart bibliotekarierna lösa. Men på ett litet bibliotek som har tre anställda är det bibliotekarier som arbetar med alla olika uppgifter.

Det tidigare huvudbiblioteket Hammersborg öppnade 1933 och stängde 2019, hur planerade man för framtiden då och hur ser ni på framtidens bibliotek idag?

– När Hammersborg byggdes användes en rådgivare från universitetsbiblioteket och man byggde ett boktempel. Hade man verkligen byggt för framtiden hade det varit utifrån kunskap som faktiskt redan fanns på den tiden. Den dåvarande bibliotekschefen hade varit i Chicago och inspirerats av den moderna amerikanska bibliotekstraditionen.

– Här på Björvika har vi byggt ett öppet rum med få uppdelningar, det är väldigt flexibelt och väldigt öppet. All teknisk infrastruktur är möjlig att programmera om och jag hoppas att vi har byggt för framtiden! Men det finns strider man vinner och strider man förlorar – vi ville till exempel ha mer källarutrymmen och större mötessalar.

Huvudbiblioteket i Hammersborg, som låg precis intill regeringskvarteren, blev skadat under attacken den 22 juni 2011 och det pågår fortfarande stora renoveringar i området, berättar Knut Skansen. Det är nästan inga människor som rör sig där längre, och det är ytterligare en anledning till att det nya biblioteket blivit så väl mottaget.

Hur har projektet finansierats och hur ser bibliotekens budget ut?

– Det är till 100 procent finansierat av Oslo kommun, det fanns diskussioner om att staten skulle delfinansiera men så blev det inte. Vi har fått 30 miljoner nok i ökade kostnader för driften, men vi har även renoverat alla andra bibliotek i staden innan Bjørvika blev klart. Det är vi väldigt glada för, det hade kunnat bli ett problem ifall alla pengar bara hade gått till Bjørvika. Istället har vi kunnat testa idéer på lokalbiblioteken och fått en helhet som hänger ihop på ett bra sätt.

Men hur är det ändå möjligt att Oslo bygger så många stora kulturinstitutioner på kort tid, med både kommunala och statliga pengar – Operan, Munch-museet det nya Nationalmuseet? Det finns kritik förstås, säger Knut Skansen.

– En del av kritiken handlar om att man tömmer hela stadskärnan på kultur och lägger allting här i Bjørvika. Och ur hållbarhetssynpunkt bör man såklart hellre fundera på att göra något med de byggnader man har än att bara bygga nytt.

När det gäller biblioteken har det mest omdiskuterade egentligen inte varit Bjørvika utan lokalbiblioteket på Tøien, ett bibliotek främst för barn och unga som hämtat inspiration från TioTretton på Kulturhuset i Stockholm.

– Det är väldigt långt från ett traditionellt bibliotek, här är det traditionella innehållet inte längre relevant.

Fakta folkbiblioteken i Oslo

Bibliotekens namn kommer från industrimannen Carl Deichman som på 1700-talet testamenterade sin boksamling till staden.

Antal bibliotek: 21.

Anställda: 360–370 anställda – fulla årsverken 250.

Nettoareal: 13 600 kvm – 10 000 som är öppet för allmänheten.

Årlig budget: 396 miljoner nok.