Österåker är en av kommunerna med högst positivt flyttnetto i relation till invånare under pandemiåren.
Så påverkar pandemins flyttmönster
De trender över flyttmönster som funnits en längre tid har tagit ett stort skutt under pandemiåren 2020–2021, det visar Swecos rapport ”Sveriges nya geografi”. Vissa kommuner kan behöva justera sina befolkningsprognoser och många av ”vinnarna” finns i Sveriges mellanstora städer.
Text: Kris Johnson-Jones
Om de flyttmönster som synts de senaste två åren fortsätter var landar vi då? Sweco har i rapporten ”Sverige nya geografi” tagit fram två scenarier där ett bygger på flyttmönstret före pandemin och det andra på ifall de flyttmönster som pandemiåren drivit på fortsätter i samma takt.
Under både 2020 och 2021 var antalet flyttar rekordstort i Sverige, egentligen flyttar de flesta i stort sett som de gjort tidigare, men det är den stora volymen av flyttar som gör att vi får ett nytt utfall. Beräkningen av flyttnettot, det vill säga positivt flyttnetto om det är fler som flyttar till kommunen än som flyttar ut, är ofta ett sätt att mäta kommunens attraktivitet i olika sammanhang. Pandemin har gjort att trender som synts under längre tid förstärkts, som att storstadskommunerna får ett negativt flyttnetto.
Men vad är sannolikheten för att mönstren från pandemiåren fortsätter?
– Det är lite för tidigt att säga om den här förstärkta trenden är ihållande, säger Linnea Gustavsson, samhällsanalytiker på SWECO som arbetat med rapporten. Men det går att argumentera för att det är en röd tråd mellan förändrade boendepreferenser och att en stor del har jobbat hemma under pandemin, och gärna vill fortsätta med det. Det gör det sannolikt att de här förändringarna kommer att bestå.
Linnea Gustavsson, samhällsanalytiker på SWECO.
Av de kommuner som haft störst negativ förändring under pandemiåren så är hälften kommuner nära Stockholm och Göteborg, vad handlar det om?
– Vi har inte tittat på varför man flyttar utan bara att man flyttar, men man kan anta att det handlar om det vi brukar kalla push- och pull-faktorer. Där push-faktorer kan vara ytbrist eller bopriser, det var dyrt redan innan och under pandemin rusade priserna på villor, och en viktig pull-faktor är en ökad acceptans för distansarbete.
Allt fler vill ha större boyta, möjlighet att ha ett hemmakontor och tillgång till egen trädgård och grönområden nära bostaden. Dessutom har pandemin gjort att stora delar av arbetslivet tagit ett digitalt språng där fler fått möjlighet, eller tvingats till, distansarbete.
– Det språnget har fått människor att både vilja och våga flytta längre från sin arbetsplats. Vi har sett att det går att tänja på den magiska entimmes-gränsen som vi pratat om tidigare; hur långt människor är redo att pendla. Det kanske är en gammal sanning nu, för om man inte pendlar mer än två dagar i veckan kanske det är ok att ha längre väg till jobbet.
– Sen kan man spekulera vidare kring ifall pandemin fått oss att omvärdera vad vi tycker är viktigt i livet. Från att prata om work-life-balance är det i stället work-life-integration; att jobb och fritid vävs ihop och inte är två statiska delar av dagen. Då blir det ännu viktigare att befinna sig på den plats där fritiden utspelar sig – att vara nära både familjelivet och fritidsaktiviteter.
Varför slår det så olika? Varför minskar exempelvis Sundbyberg medan Österåker ökar?
– Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan och har haft en kraftig befolkningstillväxt och kommunen består till väldigt stor del av flerbostadshus. Om man tittar på boendepreferenserna med en önskan om större yta och att bo naturnära kan man tolka det som att Sundbyberg helt enkelt inte har det erbjudandet. I Österåker däremot finns det i huvudsak småhus eller tomter.
SWECO har i rapporten introducerat begreppen Teams-stad och Snooze-stad, som komplement till Zoom-stad som betecknar semesterorter dit personer som har möjlighet att jobba helt på distans har valt att flytta, Åre är ett typiskt exempel på en Zoom-stad. Teams-städer är kommuner där en stor andel av befolkningen arbetar hemma i stället för att arbetspendla till en annan kommun. Och i Snooze-städerna är det tvärtom, att personer som tidigare pendlat in för att arbeta i stället arbetar hemma i en annan kommun.
Gör den minskade arbetspendlingen att skillnaderna ökar mellan kommuner med dominans av industri/service jämfört med dem med en hög andel tjänstemän?
– Jag skulle säga att skillnaderna har möjlighet att bli mindre, säger Linnea Gustavsson. Andelen med tjänstemannayrken brukar vara större i större städer men digitaliseringen gör att det geografiska sambandet mellan boendeort och arbetsort minskar. Det gör att kommuner inte nödvändigtvis behöver har en arbetsmarknad med tjänstemannayrken för att ta del av den befolkningen.
Vad bör kommunerna göra med informationen i den här rapporten?
– Rapporten är ett diskussionsunderlag för att kommunerna ska utforska den möjliga framtida utvecklingen, våra beräkningar och analysmodeller ska kunna bidra till medvetenhet och dialog om det nya normala. Om flyttmönstren består kan det vara kommuner som beräknat på en kraftig tillväxt som behöver revidera ner och tvärtom kan vissa behöva beräkna på en dämpad negativ utveckling eller till och med tillväxt.
Vilka parametrar skulle behöva läggas till för att få mer träffsäkra prognoser för enskilda kommuner?
– För att gör träffsäkra befolkningsprognoser behöver alla förändringsvariabler justeras, alltså födda, döda och in- och utflyttande. Man kan även räkna på planerat bostadsbyggande och etableringar. Vill man förstå vilka människorna är och varför de flyttar ut eller in behövs fördjupade studier.
Rapporter med flyttmönster har ni gjort under lång tid, är det som vi ser nu ovanligt stora förändringar?
– Det vi ser är inte nytt så som att det är en tvärvändning utan det är tidigare trender som har förstärkts, men det har skett väldigt snabbt. Men om det är långsiktiga förändringar vet vi ingenting om ännu.
Vad har kommunerna generellt för beredskap för att justera sina befolkningsprognoser?
– De är väl medvetna om hur befolkningsprognoserna behöver justeras regelbundet och ibland är behovet större, utifrån skeenden som krig och kriser, stora etableringar och planerat bostadsbyggande. Det handlar ju om att dimensionera kommunens verksamheter. Vatten, avlopp och infrastruktur kan behöva dimensioneras om till exempel.
Om man tappar en dagbefolkning påverkas handel och service för snooze städerna, vad ger modellerna med teams- och snooze-städer mer för effekter för kommunerna?
– I vissa kommuner kommer det att märkas tydligt att det blir en färre kontorsarbetare, om det är en stor andel i relation till befolkningen i stort som försvinner dagtid. Kommunerna kan till exempel behöva fundera på vad man ska göra med kontorslokaler, hur ska de utformas ur ett hållbarhetsperspektiv, går de att samnyttja? I teams-städerna kan man komma att se positiva effekter av minskad pendling som minskade koldioxidutsläpp, mindre trängsel i trafiken, mer rörelse i staden dagtid och mer offentlig och privat service.
Kan en kommun styra om sin profil från snooze till teams? Och I så fall hur?
– Dessa kommuner behöver bättre möta efterfrågan från potentiella inflyttare och stärka sin boendeattraktivitet. Sen hur det ska ske finns inget generellt svar på. Det är unikt för varje kommun och stad utifrån deras förutsättningar. En flyttstudie med kvalitativ analys kan till exempel svara på frågan och visa på vägar framåt. Kommunerna behöver också ha en dialog med näringslivet om hur de tillsammans kan hantera ett ökat distansarbete, både med företag som har anställda som jobbar på distans och med företag som drabbas av ett minskat antal människor som uppehåller sig i staden dagtid.
Läs mer: