Vardagsnatur

De ska vara både trygga och upplevelserika och ha fokus både på folkhälsan och klimatförändringarna; våra bostadsnära grönområden har många uppgifter samtidigt. I podavsnittet om vardagsnatur pratar vi om det vildas estetik och grön rättvisa, om hur ambitionen med ”stadsmässighet” och den täta staden konkurrerar med de stora gröna ytorna från ”välfärdens landskap” på 1970-talet. För kan en väldigt liten grön yta få tillräckligt av de kvaliteter vi behöver? Och vad händer om det blir för mycket och för stor yta?

Gäster i programmet

Emma Simonsson

Emma Simonsson är utbildad på SLU Alnarp och Arkitektskolan ETSAM i Madrid och har sedan 2006 varit verksam som gestaltande och projekterande landskapsarkitekt. Emma har de senaste 10 åren arbetat på Urbio med biofil landskapsarkitektur som verkar för att integrerar nya former av natur i urbana landskap i syfte att öka människors välbefinnande i staden. Barns- och ungas stadsmiljö är ett av Emmas fokusområden på Urbio, och hon drivs av att skapa mer fantasifulla, upptäckartäta och naturlika lek- och aktivitetsmiljöer. Detta har hon haft möjlighet att utforska både i projekt som Utflyktlekplatserna i Görvälns naturreservat och Lekotop-parken i Ormesta tillsammans med Örebro kommun.  

Lekmiljö i Ormesta i Örebro. Foto: Urbio.

I boken ”14 495 lägenheter” går Secretary igenom alla flerbostadshus som fått bygglov i alla Stockholmsregionen under 2017. Det ger ett ”arkitektoniskt aggregat” – en unik helhetsbild av arkitekturen i huvudstaden, som illustrerar både bostadsbrist och byggboom.

Mattias Qviström

Mattias Qviström är professor i Landskapsarkitektur, särskilt Fysisk planering, vid Institutionen för stad och land, SLU. Hans forskning belyser samspelet mellan den fysiska planeringen och landskapets utveckling. Samspelet (och konflikterna mellan) mellan stad och land, inte minst i stadsnära landskap, har varit ett återkommande tema i hans forskning. Rekreationsplanering, urban rekreation och urban natur, är andra viktiga teman, liksom arvet efter gårdagens planering. Ett av hans pågående projekt, Välfärdens landskap, handlar om hur idéer om social och rumslig rättvisa materialiserades i rekreationsplaneringen under främst 1960- och 70-talen och hur detta arv förvaltas idag.

Läs mer om projektet Välfärdens landskap i denna artikel som Mattias Qviström skrivit tillammans med Johan Pries på Lunds universitet.