Seminarium om resilienta städer och dess kritiska infrastruktur

Arwidssonstiftelsen och Danmarks Ambassad i Stockholm fortsatte i onsdags seminarieserien på temat resilienta städer, denna gång med fokus på kritisk infrastruktur.

Förmiddagen inleddes av Jens Kisling, Danmarks ambassadör i Sverige, tillsammans med Anna König Jerlmyr, vd på Arwidssonstiftelsen, samt Tine Hylleberg, handelschef på danska ambassaden. Därefter följde en rad intressanta presentationer från både danska och svenska talare som vi sammanfattar här.

 

Totalförsvar och samhällsresiliens – ett perspektiv från Carsten Hasenfuss, Danmarks försvarsattaché i Sverige.

Carsten inledde med att poängtera vikten av att se det militära och det civila försvaret som en helhet.

    – Vi gör ett stort fel om vi tittar på de båda delarna isolerat, den militära förmågan är direkt avhängig om samhället är resilient. Resilienta städer är en del av det civila försvaret och det civila försvaret är en väldigt stor del av det militära.

Carsten belyste många viktiga punkter för att stärka städers resiliens:

• Kraften av samarbete när det gäller regional totalförsvarsplanering. Vi behöver göra det gemensamt och regionalt, inte individuellt. De fyra nordiska länderna tillsammans i Nato är en stor kraft.
• Befolkningens tillit är en stor tillgång och ett vapen. Invånarna ska känna trygghet i att samhället kan ordna kritisk infrastruktur, och kommunikation är centralt. Kriser måste kommuniceras klart, tydligt och snabbt, och stora, oberoende medier är centrala. Dialogen med journalister är viktig och de spelar en väldigt viktig roll.
• Skydd av kritisk infrastruktur är central. Vi behöver skydda det som är vitalt för invånarna, till exempel el, vattenförsörjning och kommunikation, och det är av yttersta vikt att vi har back up-lösningar när kritisk infrastruktur blir utslagen. Digitaliseringen har gjort oss sårbara för angrepp och det är vitalt att vi har reservlösningar och segmentering av nätverk för att undvika att allt slås ut vid hackerattacker.

   – Att vinna ett hybridkrig handlar inte enbart om militära resurser. Det krävs ett samhälle som kan motstå press, desinformation och angrepp på kritisk infrastruktur. Resiliens betyder att samhället snabbt kommer tillbaka när det blir angripet, det är mitt perspektiv på resiliens. Om vi blir anfallna måste vi ha förmågan att resa oss snabbt, poängterade Carsten.

 

Key Note: Från sårbarhet till styrka – så bygger vi motståndskraft tillsammans, Magnus Persson, vd för Skanska Sverige

Magnus presentation kretsade bland annat kring att näringslivet har en viktig roll att spela för att bygga robustheten i samhället.

   – Vi måste ställa upp och vara delaktiga, näringslivets roll är att skapa hållbara platser över tid. Beredskap handlar inte bara om att bygga militär förmåga, det handlar om att bygga samhällets motståndskraft. Vi måste jobba tillsammans för att gå från sårbarhet till styrka.

Magnus poängterade att sättet vi bygger på behöver förändras. Planprocesser tar lång tid, men nu är vi i ett skarpt läge där vi behöver få saker på plats snabbare.  Vi behöver utmana processerna för att kunna kapa byggtiderna.

   – Resiliens är inte valbart, det måste byggas in och vara en del av hur vi genomför projekt. Vi ska vara en samlande kraft för hållbar stadsutveckling. Vi behöver jobba med tidiga dialoger och se till att vi inte kommer in för sent för att kunna fatta de rätta strategiska besluten. Dialogerna är A och O.

Magnus poängterade också att näringslivet och det offentliga samhället behöver tänka långsiktigt och inte bara fokusera på den initiala kostnaden. De beslut som fattas behöver vara hållbara över tid. Vi måste också förändra sättet att göra upphandlingar, de kan inte enbart fokusera på det lägsta priset.

   – Näringslivet har en enormt viktig roll att spela för att bygga robustheten i samhället, vi måste ställa upp och vara delaktiga. Till syvende och sist är det vår förmåga att bygga ett robust samhälle som är avgörande för vår möjlighet att skapa ett resilient samhälle, det är det som bygger försvarsviljan. Vi bygger ett samhälle där vi ställer upp för varandra, avslutade Magnus.

Kommunens roll i arbetet med motståndskraft i Nacka, Henrik Ahl, säkerhetsdirektör i Nacka kommun

Henrik berättade om det beredskapsarbete Nacka kommun gör, och hur de ser att förberedelser för ett eventuellt krig är något som de kan dra nytta av även när det gäller andra kriser.

Med fokus på skydd av civilbefolkningen listade Henrik fyra saker Nacka satsar på att göra som kommun:

• Få med beredskap som en självklar del i den kommunala översiktsplanen.
• Hitta sätt att integrera beredskap i kommunens markanvisningar.
• Söka utlysningar inom stadsutveckling med koppling till robusthet.
• Hitta lokala överenskommelser med plats- och fastighetsutvecklare för att gemensamt arbeta fram lösningar för ett bättre befolkningsskydd.

Som exempel på den sista punkten berättade Henrik om det samarbete Nacka kommun har med Ica Maxi Nacka för att säkerställa att Nackaborna har tillgång till mat och förnödenheter även vid allvarliga kriser. Han berättade också om hur de värnar om odlingsbar mark som en strategisk resurs och ser över möjligheter till att använda garage, tunnelbanestationer och tunnlar som skyddsrum.

Nackas stadsarkitekt Nina Åman var också på plats och de två vittnade om vikten av att sitta tillsammans och gemensamt komma fram till lösningar på dessa komplexa frågor.

Resilient design – när kritisk infrastruktur blir en del av den mänskliga staden, Jeppe Dueholm och Sara Berrado, COWI / Arkitema

Från COWI / Arkitema var Sara Berrado, Jeppe Dueholm, Kristina Strömgren och Susanna Ohlin på plats, och Jeppe berättade om lärdomar från några av de stora och komplexa projekt de arbetar med.

   – Hur kan vi skapa robusthet och ett starkare stadsliv? Resiliens handlar inte bara om att skydda staden när något händer, utan om att skapa städer som fungerar bättre varje dag, och samtidigt skapa mervärden.

Jeppe berättade bland annat om byggnationen av fem nya tunnelbanestationer i Sydhavn i Köpenhamn och de många utmaningar som behöver tacklas eftersom projektet genomförs i en tät stad med begränsat utrymme och närhet till hamnar. För att lösa det använder man avancerad byggteknik, till exempel extra långa borrmaskiner som kan både borra och installera tunnlarna i samma process.

Man har också fokuserat på flöde, ljus och tillgänglighet i de underjordiska stationerna.

   – Till Sydhavnsmetron har vi utvecklat en ny typ av takljus som för ner dagsljus hela vägen till perrongerna, fungerar som rökventilation och samtidigt erbjuder aktiva, trygga och inbjudande vistelseytor på de nya platserna.

Ovan mark på de fem stationerna har det varit viktigt att forma sociala mötesplatser och tydliga entréer. I samarbete med lokala aktörer har man skapat identitet med hjälp av arkitektur och konst i stor skala för att bidra till trygghet, en attraktiv stad och förbättra vardagen i ett större perspektiv.

Jeppe berättade också om två andra gigantiska projekt, Lynetteholmen i Köpenhamn och Galeonen i Malmö som båda är konstgjorda landvinningar som ska skapas av överskottsjord från tunnelbanebygget. Dels för att klimatsäkra och skydda de båda städerna mot stormvågor och stigande havsnivåer, men också för att skapa nya attraktiva grönområden och ge plats för framtida bostäder och stadsliv.

Ytterligare ett stort projekt som COWI/ Arkitema arbetar med är Energiø Bornholm och Jeppe delade med sig av några av de lärdomar de har fått under arbetets gång:

   – Det är av stor vikt att jobba tvärvetenskapligt och få med flera discipliner tidigt i processen. Vi måste hitta rätt aktörer för att jobba med integrerade lösningar. Vi måste se till både natur, byggd miljö, politik och lagstiftning. Klimatanpassning måste in så tidigt som möjligt i processen. Vissa utmaningar är akuta, men vi får inte ta för snabba beslut för det, poängterade Jeppe.

Den osynliga infrastrukturen bakom resilienta städer – hur vi organiserar förändring i komplex stadsutveckling, Markus Grieser, vd, Aart Sverige

Marcus presentation tog avstamp i erfarenheter från tre stora projekt som Aart arbetar med: Sydhavnskvarteret i Aarhus, Domkyrkoberget i Strängnäs och Silokvarteren i Västerås.

Marcus definierar resiliens som förmågan att organisera förändring, och delade med sig av några av de punkter Aart utgår från:

• Aart arbetar alltid med helhetsperspektivet som utgångspunkt. Det innebär att se stadsbyggnadsprojekt som komplexa system där rumsliga, sociala, ekonomiska, ekologiska och politiska faktorer samverkar.
• Tidiga analyser: kartläggning av platsers möjligheter, begränsningar och intressenter för att identifiera potentiella målkonflikter.
• Visualisering av scenarier: Genom modeller, skisser och strategiska illustrationer synliggörs konsekvenser av olika vägval, vilket gör målkonflikter tydliga för alla parter.
• Dialogbaserad prioritering: För att väga samman motstridiga mål och skapa gemensam förståelse arbetar man med beställare, användare och intressenter i flera steg och upprepar och justerar.

   – Staden byggs för människor och det är viktigt att ta vara på invånarnas vilja att engagera sig, och skapa en plats för alla. Samråd skapar sällan resiliens. Delaktighet gör det.

Vilken är då den osynliga infrastrukturen bakom resilienta städer? Jo, den består av kompetens, förtroende, samverkan och ledarskap, enligt Marcus.

Hur kan vi bättre använda videodata i förstärkningen av stadens resiliens? Mats Ståhl, Key Account Manager, Milestone Systems

Milestone Systems arbetar med videoövervakningssystem och Mats berättade om hur dessa system kan stärka städers resiliens genom att ge kommuner och stadsförvaltningar bättre situationsmedvetenhet, snabbare beslutsfattande och effektivare samordning vid både vardagliga händelser och kriser.

Företaget jobbar inom en mängd områden för att säkra och skydda: handel, sjukvård, skolor, industrier och kritisk infrastruktur.

   – Ett konkret exempel är från Valencia där staden hade stora problem med sopkärl på gatan, men med hjälp av videodata kan man nu detektera när ett sopkärl är fullt och då skickas en signal till en sopbil som kommer och tömmer. Vi kan också mäta luftföroreningar och vattennivåer och analysera trafikflöden för att se om det finns behov av rödljus, vägbommar eller sänkt fart.

Genom att integrera kameror, sensorer och andra datakällor i en gemensam plattform kan städer övervaka kritisk infrastruktur, upptäcka avvikelser i realtid och stödja insatser vid exempelvis olyckor, extremväder, trafikstörningar eller säkerhetshot. Detta innebär en möjlighet att skapa mer robusta och anpassningsbara urbana miljöer där data används för att förbättra trygghet, mobilitet och driftseffektivitet. Systemen kan också bidra till långsiktig planering genom att ge insikter om hur offentliga platser och stadens resurser används över tid.

Efter presentationerna fanns möjlighet till diskussion, och några av de frågor som lyftes då var ”Hur vi bygger beredskap snabbt utan att göra avkall på kvaliteten?” och ”Politisk polarisering riskerar att splittra samhället och försämra försvarsviljan. Pratar man något om vikten av ett samhälle som håller ihop?” samt ”Hur lagrar man kompetensen kring komplexa stadsbyggnadsfrågor? Kanske behövs ett nationellt samlande organ.”

Ett stort varmt tack till alla medverkande talare och deltagare för en otroligt intressant och givande förmiddag!