Guide till tystnaden, Stockholms stad.

Så hittar du tystnaden i staden

Guide till tystnaden som kom 2015, med kartor till rofyllda platser i Stockholms natur- och kulturreservat följs nu upp av en guide till ett antal av Stockholms mindre, urbana parker. Vi pratar med tystnadskonsulten Ulf Bohman om motkrafter mot buller och vägen till en tystare framtid. 

Du befinner dig nu på en av de platser Stockholm stad valt ut i projektet Guide till tystanden, står det på en liten skylt som sitter på en stor ek. Jag skulle lätt ha kunnat missat den, vid Årstaviken där jag befinner mig vimlar det av människor som promenerar, cyklar, pratar och skrattar. Det är långt ifrån knäpptyst men Guide till tystnaden väcker vår nyfikenhet och vi ringer Ulf Bohman, tystnadskonsult och initiativtagare till projektet för att få veta mer.

Vad är Guide till tystnaden?

– Det är en guide till sammanlagt 22 promenader i Stockholms mest rofyllda natur, som jag tagit fram i samarbete med Stockholm stad, berättar Ulf Bohman.

Projektet började 2015 och utgår från frågan om man kan finna tystnad i storstadens närhet. För att svara på det behövde man sätta ett mått på tystnaden, vilket i sig inte var så svårt då det finns etablerade EU-standarder att utgå ifrån. Utmaningen låg snarare i att finna platser som gav en totalupplevelse av rofylldhet.

– Rofylldhet är inte bara tystnad utan också gröna värden – en utsikt över vatten eller att vara omgiven av träd – är du omfamnad av en skog så har det ett rofyllnadsvärde i sig. Så man får inte fastna för mycket i bara decibel-talen, förklarar Ulf.

Ulf Bohman, tystnadskonsult.

Den första Guide till tystnaden, lanserades 2015/16. Den berörde Stockholms totalt 11 natur- och kulturreservat. De är väl spridda över staden och många ligger nära stora bostadsområden, vilket gör att många människor enkelt har tillgång till de här platserna. Målet var att i varje reservat hitta sex platser som erbjöd ett stort mått av rofylldhet och tystnad och sen knyta ihop dom i två olika vandringar, berättar Ulf. Varje reservat har fått en egen guide, en broschyr, som distribuerats på bibliotek, lokalt i de olika stadsdelarna och som går att ladda ned på nätet. Stockholm stad har fått positiv respons på projektet, nya guider har tryckts upp och det har funnits en bra dialog kring projektet ute i stadsdelarna.

– Med inspiration från Norge, där man tagit fram kartor för rofyllda områden i Oslo, har vi inkluderat bullerkartor för alla 11 reservaten. Kartorna ger en överblick, och visar vilket område som har mest och minst störningar från trafiken. Samtidigt ger kartorna en bra bild av hur bullerstörningarna varierar i olika delar av de enskilda reservaten. Med hjälp av bullerkartor, stadsdelarnas reservatsförvaltare och mätningar har vi hittat 65 platser i elva naturområden i Stockholm där tystnad råder, säger Ulf.

Enligt Folkhälsomyndigheten är buller och höga ljudnivåer ett utbrett miljöhälsoproblem som påverkar många människor i Sverige. I publikationen Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer beskrivs de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. En av de allvarligaste är sömnstörningar. Att vi kan reagera på ljud även när vi sover beror på att hörselsinnet alltid är öppet och att det finns kopplingar mellan hörselsinnet och kroppens stressreglerande system. Ljud kan utlösa en fysiologisk stressreaktion med frisättning av stresshormoner som följd, vilket påverkar blodtrycket, hjärtslagens frekvens och blodsockernivåer. Höga bullernivåer kan bli ett hinder för en god livskvalitet genom att exempelvis aktiviteter, vila och avkoppling störs.

Ulf Bohman påpekar att man genom att vårda och ta till vara tysta områden vänder på begreppen lite.

– Det finns en stark inriktning i hela världen att arbeta för att ta bort eller minska buller och skydda för buller. Projekten med Guide till tystnaden handlar om att lägga till ett annat perspektiv och vårda det som är tyst och erbjuder mått av rofylldhet i staden.. När det gäller stadsmiljöer handlar det också om att påverka dem som arbetar med stadsbyggnad och politikerna. Och det var egentligen så hela det här projektet med guide till tystanden kom till – att de som arbetar med buller i staden tyckte att det var spännande att vända på konceptet. Det fanns starkt stöd för ett annat sätt att hantera bullerproblematiken, säger Ulf

Hur kommer det sig att du blev tystnadskonsult? 

– Jag är uppvuxen i fjällvärlden och har en bakgrund inom folkhälsa. I slutet av 90-talet så jobbade jag med chefs- och teambuilding grupper i fjällvärlden. Vi testade idéen att jobba med den tystnad som fanns där vi var och uppmanade deltagarna att vara tysta och lyssna på naturen. I utvärderingarna fick vi mycket reflektioner kring vad som händer när människor är tysta. Vi skrev en guide till tystnaden till södra Årefjällen som ett EU-projekt. Då var syftet att visa på värdet av ett område i fjällvärlden som inte hade skidåkningen och stora anläggningar som främsta attraktion. Den gavs ut 1998 på tre språk.

Idag verkar det som om allt fler människor söker sig till tystnaden. Tysta retreats, skogsbad, meditation och olika former av avskildhet marknadsförs stort av företag i livsstilsbranschen. Det finns också kopplingar mellan religiösa upplevelser och tystnaden, i klosterliv och pilgrimsvandringarna. Varför söker vi tystnaden?

– Innan vi människor blev bofasta och etablerade oss som stadsbor måste tystnaden ha varit en jättestor del av alla människors vardag. Idag är tystnaden istället något som de flesta av oss aktivt måste söka upp. Det finns ett värde i att ta en paus, söka stillhet och ge sig själv tid att reflektera – att sätta sig själv lite utanför sig själv. Det är ju en form av meditation att gå ut och sätta sig i naturen, en andlig aspekt. Med Guide till tystnaden vill vi göra den upplevelsen enklare och mer tillgänglig, förklarar Ulf.

Nu jobbar Ulf med att ta fram guider till Stockholms mindre parker. Här är frågan om närmiljöns möjlighet att erbjuda rofylldhet utgångspunkten. De nya guiderna kommer att ha lite olika karaktär. Parkerna som är utvalda ligger i bostadsområden, och stadens ljud är ofta mer påtagliga. Här arbetar man mer med konstrasterna mellan det urbana och parken, mellan asfalten och grönskan och lyfter kvaliteterna i den intima och mer begränsade naturupplevelsen. Entréerna och hur man möter en park står mer i centrum. De nya guiderna ska vara klara någon gång i höst.

Ulf arbetar också internationellt med tystnaden, i projektet Quiet Parks.

Quiet Parks är en organisation som vuxit utifrån ett initiativ av den amerikanske ljudekologen Gordan Hempton. Han har arbetat många år med att spela in naturljud från alla världens hörn, som han säljer till olika produktioner. Enligt Hemptons definition – en plats där man under 15 minuter inte hör något mänskligt alstrat ljud – finns det USA idag inga tysta plaster. Det har blivit hans käpphäst att hitta tysta plaster och skydda dom under parollen Save Quiet – bevara tystnaden! Organisationen Quiet Parks arbetar också med utmärkelsen Urban Quite Parks, vilket jag ansvarar för. Vi vill informera och motivera människor att börja lyssna till naturen. Grundidén är att belöna parker runt om i världen. De första Urban Quiet Parks som vi premierar ligger i Taiwan i närheten av Taipei, och nu arbetar vi med projekt i Europa och USA, berättar Ulf.

Skulle du säga att tystnaden hotad?

– Ja, i vildmarken, men kanske inte i urbana parker. Idag finns det en stark trend att göra städer grönare, vi får till exempel fler cykel- och gångbanor vilket gynnar stadens ljudmiljö. Elektrifieringen av fordonsflottan gör också staden tystare. Ja, kort sagt det finns tendenser som visar att vi går mot en tystare urban framtid, avslutar Ulf.

Guider till tystnaden finns idag i Sundbyberg och Stockholm.

Så upplever du stadens tystnad: Stäng av mobil, måsten, planer och oro. Gå långsamt och tyst. Lyssna och ta en tankepaus. Lukta på löv, gräs och mossa. Känn på bark och mjuk mossa.

Hur tyst är tyst? Sovrumstyst, 30 dBA. En liten fors, 40 dBA. Ett kraftigt regn, 45 dBA. Normalt samtal, 60 dBA.