Även det urbana behöver mörker

Arkitekterna Matilda Svenssons och Maja Lindroths examensarbete på Chalmers handlar om hur vi bättre kan ta till vara mörkret i våra städer för att även nattlevande arter ska trivas. Genom dataanalys och designlösningar låter de mörkret ta plats utan att trygghetsfrågan glöms bort. Här är fem frågor till Maja Lindroth om arbetet med projektet ”After Dark – Social-ecological public space from a darkness perspective”.

Text: Kris Johnson-Jones

Hur kom ni på idén?

– Det var Matilda som hade funderat på detta med mörker, säger Maja Lindroth, och när vi slog ihop våra tankar så spånade vi vidare tillsammans. Vi hade gått en kurs i socialekologisk urbanism och funderade på hur vi kunde kombinera det vi lärt oss där med matildas tankar kring mörker.

Hur har arbetet gått till?

– Det har varit ett väldigt undersökande arbete; vi har litat på processen, testat oss fram och det har format ramarna på vägen. Redan från början arbetade vi väldigt metodiskt med data. Vi började med en karta över ”himlaglim” över Göteborg, det vill säga hur mycket ljus staden reflekterar uppåt, utifrån en karta vi hittade från NASA. Sedan lade vi över olika lager med byggda strukturer i staden för att se vad som kunde påverka himlaglim.

– Det var egentligen inte det vi förväntade oss som hade störst påverkan, vi trodde att bostadsenheter skulle påverka mest men det var snarare de stora industrierna, som till exempel Göteborgs hamnar. Det har att göra med att där finns mycket hårdgjorda ytor men också att det är starkt belysta områden.

Vad är det viktigaste ni har kommit fram till?

– Jag tror att det viktigaste var metodiken – hur vi har jobbat för att få fram data – den går att överföra och använda på fler platser och hitta mörka korridorer. Men det var också viktigt att se att det går att jobba med belysning och material som tillåter mer mörker utan att tappa trygghetskänslan; att man kan jobba med ekologi och samtidigt minska ljusföroreningar. När man kollar på vilka regleringar som styr belysning så handlar det framförallt om trafik och bilar. Man lägger inte så mycket fokus på annat än att ljus skapar trygghet, och då tappar man så många kvaliteter. En överbelyst plats kan också bli otrygg, för att allt runtomkring blir väldigt mörkt.

Vad har ni fått för respons?

– Vi har fått väldigt positiv respons! Dels från folk som tycker att det är ett intressant ämne, och att det är nytt att vi faktiskt tar upp de här frågorna, men även kring hur vi har gjort själva arbetet. Delar av metoden har vi fått från utbildningen och kursen i social ekologisk urbanism, där fick med verktygen av analyser i GIS och hur det går att se kopplingen mellan olika data som analyseras och den kunskapen applicerade vi sedan i projektet på helt ny data.

Vad gör ni nu efter examen?

– Vi har båda fått jobb, jag sitter på D office arkitekter i Göteborg, ett lite mindre kontor som jobbar framförallt med skolor och kontor. Matilda jobbar i Malmö på Link arkitekter där hon just nu sitter med stort sjukhusprojekt.

– Jag tror vi båda hade tyckt att det var väldigt kul att fortsätta arbetet från vårt examensprojekt på något sätt, om det dyker upp en chans hade vi gärna arbetat vidare inom det ämnet.

Olika typer av ljusföroreningar.

Examensarbete:  After dark. Social-ecological public space from a darkness perspective.

Lärosäte: Chalmers tekniska högskola.

Handledare: Ioanna Stavroulaki

Juryns motivering:Lindroth och Svensson visar övertygande hur den artificiella belysningen i våra stadsmiljöer kan utvecklas som ett verktyg för att skapa en socialekologisk dimension i stadsbyggandet.”

Matilda Svensson, Maja Lindroth, Arwidssonstiftelsens grundare Per Arwidsson och Tatjana Joksimovic från studentprisjuryn. Vinnarna tar emot 10 000 kronor och ett konstverk av Susanne Vollmers.

Om Maja Lindroth

”Jag heter Maja Lindroth är 27 år och nybliven arkitekt. Jag kommer från en liten ort utanför Örebro men flyttade till Göteborg för att plugga Arkitektur och Teknik på Chalmers och är fortfarande bosatt och arbetar i Göteborg. Jag intresserar mig för att kombinera den byggda miljön med ekologin och hur man genom arkitekturen knyter an till platser. ”

Om Matilda Svensson

”Jag heter Matilda Svensson och är en 26-årig nybliven arkitekt utbildad på Chalmers. Jag är uppvuxen i Skåne där jag numera också bor och jobbar. Under arkitektutbildningen intresserade jag mig för evidensbaserade designlösningar i olika skalor. Jag finner frågeställningar som samtidigt inkluderar den byggda miljön och ekologin väldigt viktiga och väldigt roliga!”