Hur påverkar skolbyggnaden eleverna och lärarna? Är det likvärdigt med tillfälliga baracker? Foto: Getty images.

Likvärdig skola – vad betyder det?

Enligt skollagen ska skolan vara likvärdig och alla elever ha rätt till en utbildning av hög kvalitet. Det är få i Sverige idag som inte tycker att en likvärdig skola för alla är eftersträvansvärt. Begreppet används ofta i diskussioner om den svenska skolans framtid, men vad betyder det egentligen?

Vad menar Skolverket när man skriver att skolan ska vara likvärdig? Det undrade Lars Lindblom, filosof och biträdande professor på Centrum för tillämpad etik vid Linköpings universitet, när han år 2012 läste en av myndighetens rapporter i vilken det stod att det inte fanns något mått på likvärdighet i skolan. Sedan dess har Lars Lindblom gjort begreppet ”likvärdig skola” till ett av sina forskningsämnen.

– För någon som är intresserad av samhället i allmänhet och som har forskat i frågor om jämlikhet och rättvisa, verkade det som en viktig sak att fokusera på. Det är ett intressant begrepp generellt, politiskt aktuellt och dessutom underteoretiserat, förklarar Lars Lindblom

Lars Lindblom.

Varför använder Skolverket begreppet om de inte har definierat vad det betyder?

– Det finns, som jag ser det, två skäl. För det första finns det alltid skäl för politiska entiteter att vara otydliga. Vi är oense om vad som är rättvist och därför är vi också oense om vad som är likvärdigt. Det andra är att, oavsett vad vi tycker, är vi ändå överens om att det är viktigt att varje barns liv går väl, så att inte ha med det i skollagen vore missvisande. Exakt vad det ska betyda i termer av policy och politik tror jag vi alltid kommer att vara oense om för att vi har olika politiska uppfattningar, säger Lars.

Lars menar också att begreppet i sig är komplext, vilket gör det svårt att slå fast endast en definition. Resultatet av hans forskning visar att likvärdig skola betyder olika saker beroende på vilken del av skolan vi pratar om när vi använder det.

–När vi pratar om likvärdig skola kan vi tala om likvärdighet inne i ett klassrum, i en skola, i ett skoldistrikt eller i ett helt land. Och det är mycket möjligt att det läraren gör för att nå likvärdighet i klassrummet är en slags lika omsorg medan det som skolpolitikerna gör drivs av en annan uppfattning om likvärdighet, som att ge lika möjligheter till alla elever över tid. Givet att vi ställer en massa olika likvärdighets-frågor, både hur ska vi utforma skolsystemet och hur enskilda lärare ska bete sig, så är det inte så konstigt att det finns en mängd olika svar redan där, förklarar Lars.

Det är med andra ord viktigt att vi förstår att begreppet inbegriper en mängd olika aspekter, att det är komplex i sig och innefattar en mängd olika nivåer från klassrum till skolsystem. Vi måste bestämma oss för och förstå vilken fråga det är vi ställer i relation till likvärdig skola.

Hur ska vi förstå begreppet ”likvärdig skola”?

– Utifrån idén att varje elevs liv är lika viktigt, det är den fundamentala poängen. Vi bör också ta begreppet rättvisa på allvar och vad det är att vara barn på allvar. Vuxna kan vi hålla ansvariga, vår autonomi är utvecklad men att vara barn är att vara en person som inte ännu har valförmåga. Vi kan inte ha en idé om likvärdighet för barn som bygger på att de får stå sitt kast när det väljer olika – det är ju därför barn inte får skriva ekonomiska avtal, eller köpa sitt eget hus när det är åtta år, för vi vet att barndomen karaktäriseras av att man inte är en färdig väljare ännu och det vore orimligt att hålla barn ansvariga. Det måste vi ta i beaktande när vi pratar om likvärdighet i skolan, menar Lars.

–Sen måste vi ta på allvar det faktum att det är värdefullt att ha en lycklig barndom och då kan vi inte rättfärdiga att vissa barn går i en nedbrytande skola och andra går i en som man blir glad av. Idéen att varje barns liv är lika viktigt betyder att varje barn har rätt till en rimligt lycklig barndom och lika möjligheter, förklarar Lars vidare.

När du tittar på likvärdighetsbegreppet i förhållande hur den svenska skolan ser ut och fungerar i dag, vad kan begreppet hjälpa oss att förstå och se?

–Att frågan om vilket skolsystem vi ska ha inte handlar om privat eller offentligt driven skola, utan målen som systemet ska hjälpa oss att uppnå. Om vårt mål med skolan bygger på idén att alla barns liv är lika viktigt – vilket system bör vi ha då? Det likvärdighets begreppet kan göra som är viktigt nu är få oss att fokusera på systemfrågan – frågan om likvärdighet är kopplad till vilket system som tar varje barns intresse på lika stort allvar.

Hur ska vi förstå likvärdigheten i relation till själva skolbyggnaderna?

–Det finns en idé om barndomen som kommer till uttryck i likvärdighets debatten om att barndomen bara är en förberedelse inför vuxenlivet – då kan man tänka att om en trist eller dålig barndom kompenseras senare i livet med en hög lön eller ett roligt tillfredsställande jobb så är det okej. Men det svenska skolsystemet bygger på idéen att det också ska vara drägligt att vara barn och då är det ett problem om vissa får möjlighet att gå i skolan i vackra byggnader med stor skolgård och andra i baracker som står på parkeringsplatser.

–Jag tror att det vi är skyldiga barn tar sig uttryck just i likvärdighets begreppet –vi är skyldiga barn att inte sätta dom i baracker eller mögliga korridorer och få tror nog egentligen att en dålig skola kan kompenseras av att det eventuellt blir bra sen i vuxenlivet med ett bra jobb eller hög lön. Skolan behöver inte vara ett palats men det behöver vara en plats som man faktiskt vill vara på, menar Lars.

Är likvärdig skola för alla en utopi?

– Det beror också på hur vi definierar begreppet, om vi menar att likvärdigt betyder att alla ska gå ut med högsta betyg då är det utopiskt, men att ändra i policies som gör saker bättre är inte en utopi. Om det vore mycket bättre för likvärdigheten att vi hade offentlig och statlig skola, då är det är inte en utopi att införa det, det ligger inte bortom mänsklig förmåga, säger Lars.

Vad har du fått för respons från Skolverket på ditt arbete?
– Jag har flera gånger bjudits in till Skolverket som personen som ställer till det ytterligare när det är gäller hur komplicerat det är med likvärdig skola. Jag har inte levererat facit till Skolverket utan mer av ett diskussionsunderlag, avslutar Lars Lindblom.